”Rädda det som kan av skogsprogrammet”
Oavsett vem som bildar regering efter valet hoppas Pär Fornling i veckans ledare att det nationella skogsprogrammet verkligen blir av.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Det är som att lägga upp bollen på straffpunkten, förbereda sig oändligt noga, ta en häpnadsväckande lång ansats, rusa fram och stanna i steget innan det är dags att klippa till. Därefter byta ut den tilltänkte skytten och börja om den mödosamma processen.
Nej, det orkar vi inte en gång till. Oavsett vem som bildar regering efter riksdagsvalet är en from förhoppning att det nationella skogsprogrammet kommer till skott.
Man kan säga mycket om innehållet. Och ännu mer om bristen på innehåll. Men det är ändå något att bygga vidare på. Vägen fram till dagens program imponerar däremot inte. Efter flera år med mycket tal och lite handling hände något våren 2011. Då introducerade dåvarande landsbygdsminister Eskil Erlandsson det han kallade Skogsriket.
Regeringen utsåg "ambassadörer", målade upp visioner och yxade fram ett övergripande mål: Exportvärdet skulle öka från 185 till 284 miljarder kronor år 2020. Förra året hade det sjunkit till 132 miljarder.
Det är på något sätt problemet i ett nötskal. Man börjar med visioner, utan att göra det grundläggande arbetet som leder fram till målen.
En hel del positivt hände ändå i Skogsriket, men arbetet var dåligt förankrat. Den nya regeringen började om med en något märklig ketchupliknande process. Först kom ingenting, trots alla arbetsgrupper. Därefter kom ingenting, men nu i maj kom plötsligt allt på en gång. Tyvärr gick det så fort att frågorna inte förankrats i riksdagen. Och historien upprepade sig. Jästen kastades in i ugnen efter degen.
Det hade räckt med ett studiebesök till Finland för att lära sig hur frågorna bör hanteras. Finland har en lång tradition av brett förankrade program som rullar vidare trots politisk turbulens.
Det är beklagligt att svenska regeringar inte gjort ett bättre fotarbete eftersom det behövs ett program som förtydligar politiken. Målen pekar åt olika håll, visioner har staplats på varandra och det är allt mer uppenbart att den tillgängliga råvaran inte räcker till allt. Det behövs prioriteringar och en färdväg. Att börja om från början en gång till är inget alternativ.
Man kan, som sagt, säga mycket om vägen hit men nu finns trots allt ett rangligt bygge att fortsätta med. Det håller på att förstärkas med utredningsuppdrag till Skogsstyrelsen och Lantbruksuniversitet som ger stadga åt arbetet.
För att överleva dagspolitiken mår frågorna väl att hanteras i ett eget kansli och få en bred förankring över partigränserna. Det borde man ha gjort redan från början, men nu gäller det att försöka hålla liv i arbetet och få bollen i spel oavsett hur nästa regering ser ut.
Pär Fornling
red@landskogsbruk.se