Efter stämmobeslutet att utreda LRFs fortsatta medverkan i reningsverkens certifieringssystem Revaq har debatten rasat bland medlemmarna. – Det handlar inte om för eller emot slam, utan det är fortfarande upp till var och en att avgöra. Däremot måste mer av näringen i slammet återföras, säger riksförbundsordföranden Palle Borgström.
Att användandet av rötat avloppsslam i jordbruket är en polariserande fråga understryks av den debatt som pågått i den interna Facebookgruppen Vi är LRF efter stämmans beslut att utreda LRFs fortsatta medverkan i de kommunala reningsverkens certifieringssystem Revaq.
– Det är en fråga där åsikterna gärna går till ytterligheter och ofta baseras mer på känsla och tro än på fakta. LRFs grundinställning är att vi måste koppla ihop kretsloppet mellan stad och land och att vi behöver utnyttja i första hand fosforn, kanske även mullen, som finns i slammet, säger Palle Borgström.
Förutom att ha koll på halten av i första hand skadliga tungmetaller är syftet med Revaq att successivt förbättra kvalitén på slammet genom det man kallar uppströmsarbete, det vill säga lokalisera utsläppskällor och minska dem. Men nu visar det sig att många reningsverk inte kommer att klara de uppsatta målen för 2025.
– Det förs en diskussion inom Svenskt Vatten om att sänka målen inom Revaq och det är något som LRF måste ta ställning till. På ett sätt är slammet en förtroendefråga för kommunerna när de samtidigt ställer hårda miljökrav på till exempel lantbruket. Den logiken är svår att förstå, menar Palle Borgström.
Utvärderingen klar våren 2018
LRFs riksförbundsstämma röstade efter en längre debatt för en motion från LRF Västra Götaland om att utreda organisationens fortsatta medverkan i Revaq, de kommunala reningsverkens certifieringssystem för avloppsslam. Stämman beslutade att även att göra motsvarande utredning kring LRFs engagemang i certifieringen SPCR 120 för rötrester från biogasanläggningar.
– Dessa utvärderingar var något vi i styrelsen hade tankar på även tidigare så därför var det läge att bejaka motionen, konstaterar Palle Borgström.
I det yttrande från styrelsen som vann en majoritet på stämman betonas att LRF ska uppmuntra ny teknik för återvinning av värdefulla ämnen i slammet men samtidigt förhålla sig teknikneutralt.
Han påpekar att den tidigare slamdebatten något decennium tillbaka i tiden nästan uteslutande handlade om tungmetaller. Nu finns farhågor kring läkemedelsrester, plaster, bromerade flamskyddsmedel och andra skadliga ämnen.
– Det rör sig enligt vissa bedömare om 100 000-tals ämnen och det gäller att få klarhet i deras miljöpåverkan. Vi tycker inte att detta adresseras i tillräcklig hög grad av Revaq. Vi skulle också gärna se att politiken tog ett större ansvar för forskning, utveckling och långsiktiga regler, säger Palle Borgström.
LRF-ordföranden gick själv in i debatten i Facebookgruppen, där han bland annat menade att arbetet i Revaq går alltför långsamt och att det därför är bra att utvärdera LRFs engagemang. Han räknar med att den utvärderingen ska vara klar våren 2018.
– I dag återförs cirka 25 procent av slammet och det är för lite. Men det måste vara ett hållbart kretslopp som är förenligt med Sveriges mål om en giftfri miljö och utan övergödning, anser Palle Borgström.
LÄS MER: LRF ser över slamcertifiering
