Röjning blev ren vinst för samebyn
undefined
Umbyns samby är en fjällsameby som har sina sommarbetesmarker runt Artfjället, nordväst om Tärnaby i Västerbotten. Men betesmarkerna följer ungefär Umeälvens älvdal ner till kusten och vinterbetet sker normalt utanför Lycksele. Markägare är till största delen Sveaskog.
Flyttar 30 mil
Robert Lind är renägare i Umbyns sameby, eller Ubmeje tjeälddies, som den heter på samiska.
– På vintern flyttar vi renarna ner till Lycksele. Det är en flyttväg på mellan 25 och 30 mil, säger Robert Lind.
När flytten görs manuellt följer de en given flyttväg som har nattstopp där renarna kan beta och renskötarna vila, men med fler och fler hinder på flyttvägen transporteras renarna ibland ner med lastbil.
– Betesmarkerna krymper hela tiden. Det är många som vi ska samsas med förutom skogsnäringen. Det är gruvor, vindkraften och numera också turistnäringen, förklarar Robert Lind.
Fakta: Samebyar i Sverige
Det finns 51 samebyar i Sverige. 33 av samebyarna är fjällsamebyar och 10 är skogssamebyar. Dessutom finns 8 är så kallade koncessionssamebyar där renskötsel bedrivs med särskilt tillstånd som innehas av en same. En sameby är ett geografiskt område där renskötsel bedrivs. Till samebyarnas marker räknas året-runt-marker och vinterbetesmarker. Den totala arealen som samebyarna beräknas nyttja är cirka 240 000 km², vilket motsvarar drygt 50 procent av Sveriges areal.
Källa: Sametinget
Lav i dieten
Renar betar många olika växter under sommaren, men på hösten växlar de över till vinterbete som består av olika marklavar och då främst renlav. Om det saknas marklav eller om väderförhållandena gjort så att renarna inte kommer åt marklaven är hänglav ett viktigt reservbete.
Röjning gynnar laven
När Sveaskog röjer och gallrar sin skog gynnar det tillväxten av marklav eftersom ljusinsläppet blir större, samtidigt som det gör det lättare för renarna att komma åt den marklav som finns på marken.
– Vi vill att Sveaskog ska röja och det har de blivit bättre på de senaste åren, säger Robert Lind.
Roger Hällestrand är planeringsledare på Sveaskogs kontor i Åsele. Han berättar att röjning är en av de viktigaste skötselåtgärderna för att forma den skog de vill ha i framtiden.
– Röjningen är viktig för oss och att vi satsar på röjning vinner både vi och samebyn på, säger Roger Hällestrand.
Kan inte röja för tidigt
Robert Lind menar att röjning, generellt sett, länge varit väldigt eftersatt.
– Men det är bra att markägarna har börjat se de stora vinsterna med att röja för alla parter, säger han.
Sveaskog har som mål att röja när ungskogen är mellan 2 och 4 meter, men ofta dröjer det längre. Robert Lind skulle gärna se att markägarna röjer ännu tidigare.
– Men vi kan inte röja tidigare på grund av betestrycket från älg, konstaterar Roger Hällestrand.
”Samråden funkar bra”
Sveaskog har årliga samrådsmöten med samebyarna där de kommande årens skötselåtgärder diskuteras. Bara i Västerbotten finns 12 samebyar. Robert Lind har varit med på många samråd genom åren.
– Förr i tiden var det väl bara mer som information, men nu tycker jag vi får mer gehör för våra åsikter och även om vi ibland inte är överens så fungerar samråden bra, säger han.
”Vi är lyhörda”
Inför samrådsmötet skickar Sveaskog ut ett kartmaterial med information om de planerade skötselåtgärderna. Det följs sedan av fysiska träffar och fältsyn när det behövs. Allt dokumenteras också.
– Vi lägger mycket tid på samråden. Det är ett viktigt pussel av skötselåtgärder som ska läggas varje år och där är vi lyhörda för rennäringens intressen, säger Roger Hällestrand.
Gallring gör båda nöjda
Målet är att hitta en samsyn så att skogsnäringen och rennäringen kan samsas om samma marker. Insikten om att röjning och gallring gynnar båda parter är ett resultat av samrådsmöten.
– Samråden har blivit bättre, men vi är inte alltid nöjda. Ibland så känner vi oss som förlorare men det är ett givande och tagande. Vi ska försöka samsas på samma marker och då är gallring ett bra exempel där vi båda är nöjda, säger Robert Lind.
Gammal skog viktig
Samebyns reservbete, hänglav, blir också mer tillgängligt för renarna av röjning och gallring genom att laven lättare dras ner till marken av snö och vind. Men samtidigt riskerar hänglaven att minska i omfattning vid slutavverkning. Det finns hänglavar i både yngre och medelålders skogar men i störst omfattning i den äldre skogen.
Fakta: Samebyar i Sverige
Det finns 51 samebyar i Sverige. 33 av samebyarna är fjällsamebyar och 10 är skogssamebyar. Dessutom finns 8 är så kallade koncessionssamebyar där renskötsel bedrivs med särskilt tillstånd som innehas av en same. En sameby är ett geografiskt område där renskötsel bedrivs. Till samebyarnas marker räknas året-runt-marker och vinterbetesmarker. Den totala arealen som samebyarna beräknas nyttja är cirka 240 000 km², vilket motsvarar drygt 50 procent av Sveriges areal.
Källa: Sametinget
– För oss är det viktigt att det finns gammal skog med hänglav. Det är renarnas viktiga reservbete. Avverkar man fel skog försvinner både den och marlaven och då tar det lång tid innan hänglavsbetet kommer tillbaka igen, säger Robert Lind.
Älgen en tredje part
Men med ökad röjning tillgängliggör Sveaskog ny betesmark.
– Kan man röja tidigt får vi ju igen betesmarken lite tidigare. Jag skulle helst se att Sveaskog gjorde två röjningar, men nu är ju älgen som en tredje part i det här samarbetet, säger Robert Lind.