En rad jordbruksprodukter är starkt förknippade med julen. Det gör att julen också har drivit fram avancerad jordbruksteknik och inte minst precisionsodling. Innovationsforskaren Per Frankelius vid Linköpings universitet har följt julens dofter och smaker av gran, mandel och saffran. Han berättar om hur julbordets specialiteter drivit på utvecklingen av dagens precisionsjordbruk.
– Det var julgranar som ledde till idén som blev växtskyddsverktyget WeedSeeker, säger Per Frankelius, innovationsforskare vid Linköpings universitet.
Verkställande direktören för säkerhetsteknikföretaget Indala Corp, James L. Beck, odlade på sin fritid 7 hektar julgranar. Men han tröttnade på att med ryggspruta behandla varje ogräsfläck. Så 1991 startade han ett nytt bolag där affärsidén var enkel - bygg en sensor som hittar ogräs och styr behandlingen till den fläcken. Kontakter med vinvodlare i Napa Valley förbättrade sedan prototypen och 1993 lanserades James sin första WeedSeeker. Senare har Weedseeker inspirerat en rad företag att skapa liknande produkter, bland dem Blue River Technology. Men allt började alltså med ogräs bland julgranar.
- Varifrån kommer risgrynet i gröten? Det vet man i Japan, säger Per Frankelius.
Där har Kubota skapat både nya robotar och ett spårbarhetkoncept. I systemet får varje säck ris information om från vilken gård och vilket fält riset skördats. Målet är att genom robotisering, som till exempel autonoma skördetröskor skapa nya mervärden. Kubota väver alltså samman tekniken robotisering med marknadsbehovet spårbarhet. En innovation som också kan tillämpas på andra grödor.
– Vad vore glöggen, gröten eller marsipangrisen utan mandel, frågar Per Frankelius.
I Israel har ett företag utvecklat en bifri pollinator för mandelodlingar. Först skördas och lagras pollen, året efter skannar pollineringsmaskinen träden efter blommor, dessa bepudras sedan med elektrostatiskt laddat pollen.
För mandelodlare har behovet av att förutse skörden lett till teknisk utveckling. 2013 lät Centre for Field Robotics i Australien drönare flyga längs bestämda rutter medan sensorer bedömde trädens blomning. Ur den skulle man uppskatta skörden för att både kunna styra gödslingen och sälja skörden till bättre priser. Skördeprognoserna blev dock fiasko. Däremot visade sig drönarna väldigt effektivt skrämma i väg fåglar som är stora skadegörare i mandelodlingar. Så nu kan fler äta mer mandlar till jul.
– Ända sedan Babylons dagar har spannmål skurits av med skära eller lie, säger Per Frankelius.
Det dryga och tidsödande arbetet ville många underlätta med ny teknik, till exempel roterande skäror. Men inget fungerade förrän Robert Salmon i engelska Woburn 1807 patenterade en handdragen skördemaskin med saxliknande knivar som klippte av stråna mot fasta mothåll. Men först 1812 lyckades John Common i Denwick bygga en fungerande maskin. Den hade en rad fasta fingrar. Bakom dem löpte knivar fram och tillbaka tvärs körriktningen. Ett slags haspel förde stråna vinkelrätt mot knivarna. Grundprincipen finns kvar än idag, i fingerbalken, eller knivbalken på varje skördetröska.
– Vinodlingen har drivit fram otaliga innovationer, säger Per Frankelius.
På Agritechnica 2019 visade Fendt på en smalspårig traktor ett nytt koncept för automatisk fordons- och redskapsstyrning. Det avlastar föraren vid jordbearbetning mellan raderna och minskar risken att skada vinstockarna. I realtid läser en laser av markkontur, vinstockar och stolpar samtidigt som ett gyroskop håller reda på ekipagets läge i tre dimensioner. Informationen tolkas och via ISOBUS anpassar datorn såväl traktorns rutt som läget i sida och höjd hos de under traktorn monterade kultiveringsredskapen vars läge då justeras oberoende av traktorn.
Sockerbetor en ekonomiskt intressant gröda som idag odlas med jättelika tekniska underverk.
– På Agritechnica 2019 visade Grimme ett sinnrikt system som hjälper föraren att ställa in en rad kameror som övervakar maskinens funktion, säger Per Frankelius. Samtidigt ökar de säkerheten för de medarbetare som under gång övervakar arbetet. Systemet justerar funktioner som zoom, live slow-motion och valbara kameravyer. Konkurrenten Ropa visade R-Connect Monitor som precis framför maskinen smart och helautomatiskt analyserar grödan som ska skördas och därefter följer den genom upptagaren. Via en internetportal streamas bilderna till med en driftledningsplattform där lantbrukaren på kontoret kan övervaka och påverka kvaliteten hos upptagarens arbete.
Humle sätter karaktär på julöl och julmust.
– Dess funktion var från början att konservera ölen, nu ser vi den mest som smaksättare, berättar Per Frankelius.
Mest humle produceras i USA, Tyskland och Tjeckien och där utvecklar man de udda maskiner humleskörden kräver. Ett innovativt tänkande företag som utvecklat humletekniken är DK FAB i Oregon, USA. De tillverkar allt från skördeaggregat som kapar humleplantans topp 8-9 meter upp i luften till stationära humlerensmaskiner separerar kottarna från stjälken. Ett klassiskt humleodlingsområde närmare oss är gränstrakterna mellan Tyskland och Tjeckien, runt tjeckiska Žateck (Saaz). Även där utvecklas avancerad teknik för humleodling och här finns ett humleberedningsverk samt ett humlemuseum.
