Så påverkas Sverige av ett glyfosatförbud
Ett förbud mot växtskyddsmedlet glyfosat riskerar att slå undan benen för svensk odling av höstvete och höstraps. Minskad avkastning och lönsamhet väntar för konventionell odling av en rad grödor i Sverige.
På onsdag, 25 oktober, kan det avgörande EU-beslutet fattas om framtiden på marknaden för det storsäljande växtskyddsmedlet glyfosat.
För Sveriges del skulle ett stopp för glyfosat försvåra konventionell odling av allt från spannmål, oljeväxter till frukt- och jordgubbsodling.
– Behovet av glyfosat är störst i norra Europa. Det handlar både om att bryta vallar och att hinna höstså, säger Kjell Ivarsson, LRF Växtodling.
Skulle slå hårt mot Sverige
Följderna av ett förbud, skulle enligt Kjell Ivarsson slå ”hårt och tydligt” mot Sverige.
– Det finns inga andra bra medel som kan ersätta glyfosat, rakt av. Utan vi får gå tillbaka till mekanisk bekämpning av ogräs och minska vår höstsådd radikalt.
Ett förbud skulle därmed bromsa en utveckling där höstsåddens betydelse år för år har ökat.
– Lönsamheten ligger ju väldigt mycket i höstvete och höstraps, eftersom skördarna är så väldigt mycket större, konstaterar Kjell Ivarsson.
– Om man sår höstvete så får man cirka 2 ton mer per hektar det året, än om man hade vårsäd.
För den svenska rapsodlingen skulle ett glyfosatförbud bli extra bekymmersamt, eftersom vårrapsen föll bort när EU för några år sedan förbjöd betning med neonikotinoider.
– Höstrapsen har ju varit vår räddning eftersom vi inte längre kan beta vårrapsen.
Andra odlingsvillkor i södra Europa
Beroendet av glyfosat skiljer sig alltså stort mellan nord och syd, där Frankrike går i bräschen för en kampanj som syftar till förbud. Italien har också på senare tid anslutit sig till förbudslinjen.
Längre söderut i Europa är odlingsvillkoren helt annorlunda än norröver.
– De har långa växtsäsonger och många grödor att odla. På så sätt blir de inte så beroende av glyfosat som vi är uppe i norr.
Den italienske lantbrukaren har ofta problem med torka, men slipper föra den svenske kollegans ständiga kamp mot ogräs, som snabbt skulle invadera åkrar om inte möjligheten fanns att spruta med glyfosat en gång i växtföljden. Antingen före sådd på våren eller efter skörd.
Allt kommer ta längre tid
Utan något effektivt medel för att bryta vall kan årslång träda bli det återstående alternativet. Plöjning skulle få ersätta sådd utan jordbearbetning. Bondens drivmedelskostnader skulle öka med en ökad miljöpåverkan som följd. Det är en bild av en framtid utan glyfosat.
– Allting kommer att ta längre tid. Lönsamheten skulle minska, sammanfattar Kjell Ivarsson.
LÄS MER: Fler länder vill förbjuda glyfosat