Sådd tall klarar älgens betning
Tall ska föryngras genom sådd eller självföryngring. Det är då man får upp tillräckligt många stammar för att kunna klara av älgens betning och även kunna röja fram kvalitetsstammar.
Tall ska föryngras genom sådd eller självföryngring. Det är då man får upp tillräckligt många stammar för att kunna klara av älgens betning och även kunna röja fram kvalitetsstammar.
Det är Göran Vikman som sticker ut hakan. Han är skogsinspektor på Mellanskog i Värmland och tycker att skogsbruket är ensidigt i sitt budskap när man nästan uteslutande pratar om att plantera tall, inte om att fröså eller lämna frötallar. Han tycker också att Äbin, älgbetesinventeringen, blir missvisande när man mäter skador på få stammar.
– Resultatet av Äbin visar att vi i Värmland har omkring 1 700 tallar per hektar i snitt på tallmark. En sådan tallföryngring klarar i stort sett ingen älgbetning alls. Om man planterar 2 000 tallplantor på ett hektar och hälften skadas av älgar behöver man inte vara bra på matematik för att förstå att det inte blir mycket tall kvar som duger till sågtimmer. Börjar man däremot med 10 000 plantor och så är det ändå 5 000 plantor kvar om älgarna äter upp 50 procent. Om det kommer en älgko med kalv och ger sig på de 5 000 plantorna som är kvar så finns det ändå 2 500 plantor kvar. Det ska mycket till om man ska misslyckas med den föryngringen, säger Göran Vikman.
Vi träffas i Munkfors och åker ut och tittar på flera föryngringar. Gemensamt för dem är att det är tätt med tallplantor. Ingen är planterad, alla har kommit dit genom sådd eller självföryngring.
– Nyckeln till en lyckad tallföryngring, genom sådd eller frötallar, är markberedning. Harv gillar jag. Det är det bästa redskapet för att få en så bra föryngring som möjligt, säger Göran Vikman.
Vi står i en backe där tallskogen avverkades 2011. Mellan 80 och 100 frötallar per hektar lämnades. Marken harvades. Nu finns det mellan 10 000 och 20 000 tallar per hektar.
– Det är medelgod mark, T24. Skogsägaren vill ha ett blandbestånd. Efter röjning vill han ha även lite gran och löv, säger Göran Vikman.
Det finns relativt gott om älg i området, vargen påverkar inte älgstammen så mycket just här, nära samhället Munkfors. Det finns betesskador på tallplantorna, men även gott om oskadade plantor.
– Det finns gott om framtida huvudstammar att bygga vidare på. Vi vill skapa snabb höjdtillväxt, men inte för snabb diametertillväxt. Vid tidpunkten för förstagallringen vill jag ha 1 800-2 000 oskadade tallar att välja på. Då gör jag det första urvalet för att ha kvar cirka 70 procent av sågtimmerkvalitet
I Värmland är ungefär 30 procent av skogen tall. Men Göran Vikmans bedömning är att det är en större andel av skogen har bra förutsättningar för tall, ofta i blandbestånd med gran och löv.
– Vi har mycket mark i G24-T24. Det är mark som lämpar sig för blandbestånd.
Göran Vikman väljer därför ofta att plantera gran, dock lite glesare, där det föryngras med tall.
– Sedan får naturen tala om vilket trädslag som trivs bäst och när det är dags för röjning får man göra trädslagsvalet. Beskedet till röjarna är att gynna tall av god kvalitet, finns inte det gynna gran.
Göran Vikman tror inte det skiljer sig så mycket vid föryngring av tall på tallmark i Småland.
– Förutsättningarna är inte annorlunda där, till och med lite gynnsammare eftersom tallkronorna är mer fruktsamma och släpper fler frön.
Här ser vi föryngring efter föryngring med sådd eller frötallar som gett bra resultat. Ändå är plantering huvudvalet för de flesta. Göran Vikmans svar på det är att det är högre kostnader med sådd och självföryngring de första åren. Den första röjningen blir betydligt dyrare eftersom det är så många stammar per hektar. Men det lönar sig.
– Den blir ett par tusen kronor dyrare per hektar, men resultatet blir därefter också. Det här är tallar som fått stå och trängas.
Misslyckas aldrig någon föryngring där man använt sig av frösådd och frötallar?
– Jo, men om man misslyckas så beror det nästan alltid på markberedningen.
Det finns numera bra förädlat material även bland frön, om förutsättningarna inte är de bästa för att lämna frötallar.
– Sådd kräver lite gröna fingrar. Det ska vara lämpliga jordar och varmt och lite fuktigt vid sådd.
Göran Vikman vet att han får mothugg när han säger att tall ska föryngras genom sådd eller självföryngring.
– Det är många som tycker som jag, men de hörs inte i debatten där det bara pratas om att plantera mer tall och skjuta fler älgar. Jag önskar att våra rådgivare inom skogsbruket tänker om lite. Budskapet att skjuta älgar för att få fram mer tall är kraftig förenklat. Både tallarna och älgarna är värda lite mer omsorg än så.
Tips för lyckad naturlig föryngring
En väl utförd markberedning är nyckeln, harven är att föredra.
Välj frötallar med välutvecklade gröna kronor för maximal fröspridning.
Lämna cirka 150 fröträd per hektar i södra Sverige, 80-100 i mellersta Sverige och 50-75 fröträd per hektar i norra Sverige.
Avverka och transportera bort frötallarna när de lämnat ifrån sig tillräckligt med frö och innan de uppkomna plantorna blivit vedartade.
Är föryngringen mkt tät, enkelställ plantorna vid cirka 1 meter höjd, röj färdigt vid 3,5-4 meters höjd.