Jordbruket är en av de största källorna till utsläpp av växthusgaser och de allra flesta är överens om att insatser måste göras för att minska dess klimatpåverkan. Samtidigt varnar nu forskare för att om inte särskild hänsyn tas i det arbetet äventyras tillgång på livsmedel i världen.
Utöver de redan förväntade tappen i matproduktionen på grund av klimatförändringarna kan politiska åtgärder som drabbar jordbruket resultera i att ytterligare 170 miljoner fler människor kastats in i svält 2050.
Den internationella forskningsorganisationen International Institute for Applied System Analysis har pusslat samman modeller för hur klimatförändringarna påverkar jordbruket med modeller för effekterna av växthusgasutsläppsminskande åtgärder.
Klimatförändringarna kommer att leda till att folk hotas av svält, framför allt i utvecklingsländer. Beroende på beräkningsmodell rör det sig om mellan 24 och 50 miljoner människor som hotas av hungersnöd.
Den nya studien, som publicerats i den ansedda vetenskapliga tidsskriften Nature Climate Change, har också lagt till i beräkning vad som händer om mycket stränga regler för att minska utsläppen av växthusgaser från jordbruket införs, såsom en global kolskatt eller ett omfattande och enhetligt system för handel med utsläppsrätter.
Resultatet skulle troligen bli att livsmedelspriserna ökade drastiskt och ytterligare 78 miljoner människor - 170 miljoner enligt vissa modeller - skulle hotas av hunger 2050. Afrika söder om Sahara och Indien hör till de områden som skulle drabbas värst.
Enligt forskarna är det helt avgörande att utsläppen av växthusgaser minskar, men det krävs stor försiktighet i hur det görs så att åtgärderna inte slutar i katastrof.
Bland annat föreslås mer produktiva och flexibla jordbrukssystem uppmuntras. I dagsläget står boskap i utvecklingsländerna för tre fjärdedelar av växthusgaseffekten från alla världens idisslande boskap, men bidrar bara med hälften av världens mjölk och kött.
Genom att använda modern och effektiv teknik skulle utsläppen kunna minskas, samtidigt som den ekonomiska tillväxten gynnades, fattigdomen minskade och livsmedelsförsörjningen säkrades.
Även politiska lösningar kan behövas för att lindra klimatskadorna i särskilt utsatta områden, till exempel använda pengar från kolskatter till nödhjälp.
