Skogsägare drabbade av vildsvin – nu krävs nya strategier

undefined

På grannens mark har vildsvinen bökat runt i en plantering som gjordes för sex år sedan. Flera granar har välts och rötterna skadats.
På grannens mark har vildsvinen bökat runt i en plantering som gjordes för sex år sedan. Flera granar har välts och rötterna skadats. FOTO: EVA WESTIN

Kvistar och bruna barr täcker marken där groten har legat. På sina ställen har rötter barlagts och matjorden blottats.

– De har vänt på det totalt, säger Christer Wallin och pekar mot en ränna som skär genom marken som en djup plogfåra.

200 uppbökade plantor

Han räknar med att det är cirka 200 täckrotsplantor som har bökats upp, fördelat på tre skiften.

– Jag fick se det ganska tidigt så jag provade med att gå ut och trycka ned plantan, men grisarna kom tillbaka och vände upp och ner på den igen. Det gick ju inte att hålla på så, säger han.

En av många döda granplantor efter vildsvinens framfart. Christer Wallin visar uppbökad täckrotsplanta.
En av många döda granplantor efter vildsvinens framfart. Christer Wallin visar uppbökad täckrotsplanta. FOTO: EVA WESTIN

Mark under groten lockat

Det som tycks ha lockat vildsvinen är inte själva plantorna, utan det som finns i backen. Det här är typisk granmark och det är bara just där groten har legat som skadorna finns.

– Ingenstans på hyggena har de bökat så. Det är bara här, säger Christer Wallin.

Och skiljelinjen är tydlig. De tre rader av plantor, som satts där riset tidigare låg, är till stor del uppbökade. I övrigt är planteringen oskadd.

I vår ska Christer Wallin prova en ny strategi för att slippa få plantorna uppbökade. Han tänker vänta ett eller två år med att plantera där groten har legat.
I vår ska Christer Wallin prova en ny strategi för att slippa få plantorna uppbökade. Han tänker vänta ett eller två år med att plantera där groten har legat. FOTO: EVA WESTIN

Kraftig ökning

Christer Wallin har 70 hektar skog i Härlunda utanför Skara. På ett och ett halvt år har vildsvinstammen ökat dramatiskt. Det styrks av statistiken för vildsvinsolyckor på den angränsande länsväg 184 mellan Skara och Falköping. 2016 skedde nio vildsvinsolyckor, 2017 fem och 2018 var samma siffra 27.

– På bara ett, två år har det gått brant uppåt. Då såg vi knappt spår efter grisarna någonstans. Nu har de bökat i skogen, i gallringsskog och i slutavverkningsskog, men där tror inte jag att de gör så stor skada, säger Christer Wallin.

Utfodring och milda vintrar

I området finns flera gårdar där vildsvin utfodras. Christer Wallin tror att detta, i kombination med lämpliga marker och milda vintrar, ligger till grund för den snabba ökningen.

– Som jägare, markägare och skogsägare tycker jag att det ska få finnas vildsvin, precis som rådjur och älg, men på en lagom nivå.

”Detta är bara början”, befarar Christer Wallin, Skara. Han tror att skogsägare behöver ha en beredskap för hur de ska hantera ett ökat vildsvinstryck. Själv har han fått 200 täckrotsplantor uppbökade.
”Detta är bara början”, befarar Christer Wallin, Skara. Han tror att skogsägare behöver ha en beredskap för hur de ska hantera ett ökat vildsvinstryck. Själv har han fått 200 täckrotsplantor uppbökade. FOTO: EVA WESTIN

”Förbjud utfodring”

Men det finns ett politiskt beslut som Christer Wallin hoppas på.

– Jag tycker att man ska förbjuda ren utfodring. Varför ska man fodra vildsvin när det finns så mycket mat som de kan hitta själva?

Nu vill han uppmärksamma andra skogsägare på risken med att plantera där groten har legat.

Ny strategi

Under våren ska Christer Wallin sätta en hektar med gran på mark där han fått avverka på grund av granbarkborreangrepp.

Då ska han testa en ny strategi.

– Jag ska vänta ett eller två år med att plantera där groten har legat och sedan sätta en större planta. Det är ingen idé att plantera med en täckrotsplanta som jag gjorde.