Skogsägare kan själva få inventera nyckelbiotoper
Regeringen vill utreda om skogsägarna själva kan inventera nyckelbiotoper istället för Skogsstyrelsen. Det framgår av direktivet till regeringsutredningen om stärkt äganderätt i skogen.
Formellt har utredningen getts titeln ”Utredning för hållbart skogsbruk, stärkt äganderätt i skogen och biologisk mångfald”.
Diger lunta
Det 22-sidiga dokumentet tyder på att ett omfattande arbete väntar utredningskommittén, som leds av Agneta Ögren, domare på Mark- och miljödomstolen i Umeå. Kommittén ska nu, på mindre än ett år, ta fram förslag på:
· Vilken roll staten ska ha när det gäller nyckelbiotoperna,
· Nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid markintrång,
· Hur man finner rätt balans mellan brukande och skydd i fjällnära skog,
· Hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska förenas med en växande bioekonomi.
Nyckelbiotoper
Om nyckelbiotoperna, de senaste årens hetaste fråga i skogsdebatten, skriver regeringen att utredaren ska ”analysera möjligheten att låta fler skogsägare själva ansvara för att inventera, avgränsa och dokumentera uppgifter om höga naturvärden på sina markinnehav”. Områden med höga naturvärden klassas ofta som nyckelbiotoper, vilka på bolagsägda marker inventeras av bolagen själva. Nu öppnar regeringen för en liknande lösning på enskild mark där i dag Skogsstyrelsen ansvarar för inventeringarna.
Konsekvensanalys
Vidare vill regeringen ha en analys av de äganderättsliga konsekvenserna av nyckelbiotoper och så kallad grön infrastruktur samt hur långt skogsägarens ansvar för biologisk mångfald ska sträcka sig. Det samma gäller vilket kunskapsunderlag om skogens naturvärden som behövs för att skogsägarna lagenligt ska kunna bedriva hållbart skogsbruk.
Rättssäkerhet
När det gäller nyckelbiotoper, vars syfte ju är att vara kunskapsunderlag, vill regeringen också veta hur de ska hanteras rättssäkert med tanke på eventuella inskränkningar i äganderätten.
Förslag ska också ges på nya skydds- och ersättningsmodeller för formellt skyddad mark. Modellerna ska bygga på frivillighet och ge markägare incitament att bevara höga naturvärden.
Fakta: Ägande- och brukanderätt i skogen
Frågan kretsar främst kring:
· Markområden, som bedöms kunna hysa höga naturvärden, registreras av Skogsstyrelsen som nyckelbiotoper. Juridiskt är de tillåtna att avverka, men virket ratas av virkesköparna som normalt är miljöcertifierade. Finns med i äganderättsutredningen.
· Det krävs tillstånd att avverka i fjällnära skog. I dag nekas ofta tillstånd av naturvårdsskäl. Staten avvaktar med att ge ekonomisk kompensation till markägarna tills frågan är avgjord i Mark- och miljööverdomstolen. Finns med i äganderättsutredningen.
· Artskyddsförordningen bygger på EUs artskyddsdirektiv och svenska fridlysningsregler. Förordningen kan stoppa avverkningar utan ekonomisk kompensation till markägaren. Regeringen uppger att frågan ska utredas separat.
Balans i fjällnära skog
En annan het potatis i Skogssverige är brukandet av fjällnära skogar. Här vill regeringen utreda hur man kan skapa balans mellan skydd av natur- och kulturmiljö, rennäring, skogsbruk och landsbygdsföretagande. Dessutom vill man, vid avverkningsförbud, ha föreslag på när, och hur, ekonomisk ersättning till fjällskogsägare ska ges och hur den ska beräknas.
Regeringen vill också ha en sammanställning över Sveriges internationella åtaganden för bevarande av biologisk mångfald och en analys av vilket skydd som krävs för att uppfylla dem.
Skogsråvaran viktig
Samtidigt ska skogsskyddets påverkan på produktionen av skogsråvara analyseras. Råvaruproduktionen är viktig för en växande bioekonomi och för utvecklingen av näringslivet på landsbygden, anser regeringen.
Land Skogsbruk har förgäves sökt utredaren Agneta Ögren för en kommentar om uppdraget.