Skogsbrukets samhällsinsats ska inte trollas bort

Det är svårt att vänja sig vid absurditeten i de parallella verkligheter som närmast cementerats i svensk skogsdebatt, skriver Ester Hertegård.

Det faktum att skogsbrukets insats för samhället är större än någonsin borde värderas högre.
Det faktum att skogsbrukets insats för samhället är större än någonsin borde värderas högre.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

Kanske har någon observant skogsägare redan dragit en djup suck när man upptäckt borrmjöl vid stambaserna. Gnagrester från en ovälkommen gäst, granbarkborren. Nu när värmen börjar krypa uppåt +18 grader på vissa håll i landet börjar svärmningen med enorma mängder död ved som följd. Det är en tuff verklighet. Tuff inte bara för skogsägaren i fråga, utan också på samhällsnivå när råvaran från skogen har blivit en så oumbärlig ingrediens i en hållbar framtid.

I senaste stora rapportsläppet från FNs klimatpanel IPCC tidigare i vår så konstateras att trä från ett uthålligt skogsbruk spelar en nyckelroll i att nå högt uppsatta mål för utsläppsminskningar. Det kom inte som någon nyhet. Fossila produkter i allt från byggmaterial och bränsle till kemikalier och textilier kan ersättas av skoglig råvara.

Ett konkret exempel är ny forskning från Chalmers som konstaterar att skoglig biomassa har stor potential att göra flyget inte bara klimatneutralt men till och med klimatpositivt, och det inom en snar framtid. Sju olika materialalternativ baserade på restströmmar från skogsbruket utvärderades i kombination med olika varianter av kolinfångning och lagring. Ett stort framsteg för flyget som i nuläget är en av den största utsläppskällan som privatpersoner står för.

Ett särskilt tryck på svenskt trä har också uppstått på grund av konflikten med Ryssland. Tidigt i mars började de stora certifieringsorganen klassa virke från Ryssland och Belarus som "konfliktvirke” att undvika och stoppade därmed upp flödet av stora volymer träråvara som istället måste komma någon annanstans ifrån för att ersätta fossila material.

Varje förlorat träd gör skillnad på marginalen för samhällsutvecklingen.

Samtidigt är det svårt att vänja sig vid absurditeten i de parallella verkligheter som närmast cementerats i svensk skogsdebatt. Där den ena sidan fortsätter att sprida felaktiga påståenden om att det tar århundraden för skogen att återabsorbera koldioxid som släpps ut efter avverkning och står fast vid absurda slagord som ”skogen är inte förnybar”.

För att överbrygga konfliktytorna har några miljoner skattekronor bekostat forskning på Linnéuniversitetet där man försökt ta in trollens perspektiv för att brygga konflikterna om skogens råvara. Jo, du läste rätt, troll. Genom att forskarna agerat som bortbytingar och rört sig ”i trollpack tillsammans med lantbrukare, skogsarbetare och andra konstnärer” har de kommit fram till att ”Trollen inte går med på att det finns skräp. För allt som finns på jorden är användbart”.

Hur framgångsrik trollens rådgivning är återstår att se. Men det faktum att skogsbrukets insats för samhället är större än någonsin borde värderas högre. Varje träd räknas.

LÄS MER: När är det färdigkäbblat om hyggesbruket?

LÄS MER: Upp till kamp för familjeskogsbruket