”Skogstyrelsen angriper norra Sveriges skogsägare”

Skogsstyrelsen gör ett gigantiskt ingrepp i äganderätten när skog värd 30 miljarder kronor avsätts till nyckelbiotoper, skriver riksdagsledamoten Helena Lindahl (C).

Skogsstyrelsen gör ett gigantiskt ingrepp i äganderätten när skog värd 30 miljarder kronor avsätts till nyckelbiotoper, skriver riksdagsledamoten Helena Lindahl (C).
Skogsstyrelsen gör ett gigantiskt ingrepp i äganderätten när skog värd 30 miljarder kronor avsätts till nyckelbiotoper, skriver riksdagsledamoten Helena Lindahl (C). FOTO: ROLF SEGERSTEDT/MAJA KC WESTLING

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Skogsstyrelsen har initierat en ny offensiv mot svenska skogsägare i norra Sverige. Bakgrunden går att finna i myndighetens nya utvecklade metod för nyckelbiotopsinventering i nordvästra Sverige. I dokumentet skriver man att ”inom nordvästra Sverige är skattningen att en dryg fjärdedel av den slutavverkningsbara skogen utgörs av nyckelbiotoper.”

Rent konkret innebär det att den här gången riskerar man att göra skog för 30 miljarder kronor mer eller mindre värdelös för ägarna i norra Sverige, enligt beräkningar från LRF Skogsägarna. Det är ett gigantiskt ingrepp i det privata ägandet.

Än värre är att det riskerar bli en enorm plundring av skogsvärden från enskilda medborgares fickor eftersom det är ytterst oklart om myndigheten kan och avser att ersätta skogsägarna.

LRF, Norra skogsägarna, Norrskog, Mellanskog, Södra, Spillkråkan och Västerbottens allmänningsskogar konstaterar att ”redan idag saknas medel att ersätta skogar som klassats som nyckelbiotop i nordväst. Med en halv miljon hektar nyckelbiotoper utanför formellt skydd i området kommer sannolikt möjligheten till ersättning vara minimal.”

Det är, enligt mitt sätt att se det, en bedömning som har tydligt stöd av historieskrivningen.

En snabb titt i backspegeln visar att Skogsstyrelsen med liknande byråkratiska manövrar försökt lägga under sig fjällnära skog och hävda att den inte utgör pågående markanvändning och därmed ska ingen ersättning utgå vid avverkningsstopp.

Just det ärendet förlorade Skogsstyrelsen i domstol, men har valt att överklaga.

För skogsägare runt om i Sverige har myndigheten tyvärr kommit att bli en instans som – med stort politiskt stöd – kan försätta enskilda i en mycket prekär ekonomisk situation. Med de nya metoderna flyttar Skogsstyrelsen fram sina positioner och gör enskilda markägare ekonomiskt ansvariga för att avsätta mark i enlighet med myndighetens önskan. Skogsägarna riskerar helt enkelt att tvingas ta den ekonomiska smällen för myndighetens beslut även om man ruineras på kuppen.

Det är självfallet fullständigt oacceptabelt och riskerar att ta ifrån privatpersoner deras livs besparingar och slå sönder skogsbruk som ärvts i generationer inom en släkt. Oaktat hur goda bevekelsegrunder myndigheten anser sig ha så måste det finnas rim och reson i agerandet.

Familjeskogsbruken har i flera år tagit ett stort ansvar i miljöarbetet när det gäller skydd av skog och värdefull natur. Det är en viktig anledning till att både svenskt skogsbruk och miljövård står sig starka i en internationell jämförelse.

Det är en position som vi inte nått tack vare detaljerade regelverk och Skogsstyrelsens aggressiva attacker mot skogsägare, utan trots detsamma. Att Sverige i dag är en stark skogsnation ska vi tacka skogsägarnas egna starka drivkrafter att både bruka och värna skogen för och det borde också uppmuntras och värnas snarare än motarbetas.

Helena Lindahl (C),

Ledamot, Riksdagens näringsutskott

LÄS MER: Högre krav på nyckelbiotoper i nordväst