Enligt elledningslagen ska ledningen för en ledningsrätt som upphör, rivas och bortforslas och marken återställas. Men Svenska Kraftnät lämnar kvar allt som finns kvar djupare än en meter under marken, skriver Carl Hermelin, ordförande i föreningen Elgen.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Affärsverket Svenska Kraftnät (SvK) har sedan en tid färdigställt norra delen av den så kallade Sydvästlänken, en 400 kilovolts kraftledning mellan Hallsberg och Barkeryd. Ledningen har till stora delar byggts i en äldre 200 kilovolts ledningsgata vars ledningsrätt därmed upphört.
Enligt elledningslagen ska ledningen för en ledningsrätt som upphör, rivas och bortföras med alla tillbehör och marken återställas. SvK har rivit och bortfört 200 kilovolts ledningslinor och dess stolpar till cirka en meter under mark, men har lämnat kvar allt därunder, det vill säga stolpdelar, kreosotslipers och kreosotförorenad jord.
Ett flertal markägare och organisationer, inklusive LRF, har krävt att rivning av den gamla ledningen och återställande av mark måste innefatta också ledningens delar under mark samt sanering av jordmassor förorenade av kreosot. Detta har SvK också dömts att fullgöra, först av Energimarknadsinspektionen och efter SvKs överklagan, också av Nacka tingsrätts Mark- och miljödomstol.
SvK överklagade dock till Mark- och miljööverdomstolen. Anmärkningsvärt nog medgavs prövningstillstånd och i miljööverdomstolens efterföljande, prejudicerande dom fastställs visserligen plikten att bortföra samtliga stolprester samt kreosottryckta slipers, men undanröjer åläggandet att SvK också ska kontrollera och sanera kreosotförorenad mark inför ett återställande. Ansvaret för kontroll och sanering av kreosoten hänvisas av Mark- & miljööverdomstolen istället till respektive kommuns miljöansvar.
Avsikten med denna debattartikel är att uppmärksamma respektive markägare på att SvK kommer att gräva upp fundamenten, men inte kontrollera och vid behov återställa mark från kreosotens förorening vilket kan vara omfattande. Här ligger det i var markägares intresse, och faktiskt skyldighet (Miljöbalken 10 kap, 11§) att påkalla kommunens miljöansvarig för dokumentering, kontroll och aktivt åtgärdande - på förorenarens bekostnad - av en misstänkt miljöskada. Det torde behöva göras på varje stolpplats i samband med SvKs beordrade uppgrävning av stolprester och slipers från den gamla ledningen i hela dess sträckning, Hallsberg - Barkeryd.
Carl Hermelin,
Ordförande föreningen Elgen
