Släpp loss hästarna, Ardalan Shekarabi

Representanter från svensk hästnäringen är starkt kritiska till den nya regleringen av svensk spelmarknad oh effekterna de kan få för branschen. ”Det ligger nu i regeringens, främst Ardalan Shekarabis händer, att se till att en efterlängtad reform av spelpolitiken också snabbt säkrar en rättvis finansiering för de delar av hästnäringen som idag finansieras via ATG”, skriver de i ett debattinlägg.

FOTO: BILDBYRÅN/ISTOCK

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Efter decennier av utredningar och politisk tvehågsenhet fattade riksdagen den 7 juni 2018 beslut om en genomgripande reform av svensk spelmarknad. Ett efterlängtat beslut i närmast total politisk enighet. Gott så. Samma dag fattade regeringen också beslut om att utreda ”Centrala marknadsfrågor vid omregleringen av spelmarknaden”. Hanteringen av hästnäringens ekonomiska förutsättningar i utredningsdirektiven skapar stor osäkerhet och riskerar att allvarligt skada införandet av licenser på hästspel, skapa stor och långvarig osäkerhet om finansieringen av trav- och galoppsportens grundläggande infrastruktur och äventyra stora delar av högskole- och yrkesutbildningarna inom hästsektorn. Det ligger nu i regeringens, främst Ardalan Shekarabis händer, att se till att en efterlängtad reform av spelpolitiken också snabbt säkrar en rättvis finansiering för de delar av hästnäringen som idag finansieras via ATG.

Under debatten om den nya spelpolitiken framförde vi - det samlade Hästsverige - under hösten 2017 konkreta förslag till en modell där den nuvarande finansieringen till såväl trav- och galoppsporterna som den breda verksamheten inom Hästnäringens Nationella Stiftelse, skulle kunna ordnas på en omreglerad marknad. Regeringen tog uppenbarligen till sig våra argument. Dock inte i den omfattningen att förslag lämnades i propositionen men väl genom att särskilt peka ut frågan om hästnäringens långsiktiga finansiering som prioriterad att snabbt utreda i särskild ordning. Döm därför om vår förvåning när regeringen för flera år framåt nu stängt in frågan om hästnäringens finansiering med en lång rad andra frågor under en tidtabell som landar i ett betänkande först 31 oktober 2020. I praktiken innebär detta att frågorna som rör hästsportens finansiering inte kommer att vara avgjorda förrän hösten 2021 och regelverk på plats tidigast vid halvårsskiftet 2022.

Det är en ingen bra tidtabell, framför allt av två skäl:

Osäkerhet för nya aktörer som vill in på marknaden för hästspel och osäkra spelregler för finansieringen av trav- och galoppsportens grundläggande infrastruktur.

Det är ett högst rimligt krav att alla spelanordnare som under licens erbjuder hästspel till sina kunder också är med och betalar till sportens infrastruktur (anläggningar, sportdata med mera). Detta säkras bäst via en av staten sanktionerad marknadsavgift där alla betalar för sig i den omfattning som faciliteterna brukas. 1 januari 2019 är den svenska marknaden för hästspel öppen för alla aktörer med relevant licens. Om avgörandet av en marknadsavgift, eller andra instrument för att säkra hästsportens finansiering, dröjer i tre år, i värsta fall fyra, kommer potentiellt nya företag som vill in på hästspelsmarknaden inte att ha kunskap om under vilka förutsättningar de ska investera i denna marknad. Däremot kan oreglerade bolag fortsätta penetrera svensk marknad, då dessa inte betalar vare sig avgifter eller skatter i Sverige. En sådan utveckling ligger knappast i linje med reformens ambition att skapa ordning och reda samt öppna marknaden för aktörer med licens. Under den nya spelpolitiken konkurrensutsätts cirka halva marknaden genom licenser. Hästspel kommer i utgångsläget att utgöra drygt 35 procent av denna delmarknad. Att en så stor andel av licensmarknaden skulle leva under osäkra spelregler under så lång tid kan bli ett hot mot hela reformen.

Osäkra förutsättningar för verksamheten inom Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS. Förutom att ATGs överskott finansierar 36 tävlingsarenor för trav- och galopp från Boden i norr till Malmö i söder samt trav-och galoppsportens tävlingskostnader (som prismedel, uppfödarmedel, travskolor och ungdomsverksamhet) avsätts inom ramen för den nu gällande regleringen medel till HNS för utbildning, utveckling och forskning. Mycket av denna verksamhet genomförs på de välkända riksanläggningarna Flyinge, Strömsholm och Wången. Här utbildas ungdomar inom trav, galopp, islandshäst och ridsport. Strategiska utbildningar som omfattar såväl akademisk nivå inom hippologprogrammet som yrkesutbildningar för hovslagare och hästskötare. Utbildningar som är helt avgörande för att bibehålla och fortsatt lyfta nivån inom svensk hästnäring och sport.

När den nya regleringen träder i kraft upphör också det avtal mellan staten och trav- och galoppsporten som idag finansierar HNS´ verksamhet. Därför står HNS idag utan säkrad finansiering efter 31 dec 2018. Trav- och galoppsporten har tidigare, då frågan om hästsportens långsiktiga finansiering förväntades bli uppklarad under 2019, förklarat sig beredda att fortsatt stå för medlen till HNS under detta år. Att däremot gå in i ett åtagande på tre till fyra år under en utredningsprocess med osäker utgång är inte på något sätt självklart. Dessutom onödigt.

Ardalan Shekarabi har vid flera tillfällen uttryckt att finansieringen av hästsnäringen i den nya spelregleringen är en prioriterad fråga. En hållning som vi verkligen uppskattar. Nu finns ett gyllene läge att i politisk handling bekräfta detta genom att frågan om hästnäringens finansiering redovisas i ett tidigt delbetänkande senast under första kvartalet 2019. Då finns förutsättningar att reda ut detta ärende utan stora negativa effekter på den nya spelmarknaden, hästnäringen och landsbygden.

Svenska Ridsportförbundet, Ulf Brömster

Svensk Travsport, Marjaana Alaviuhkola

Svensk Galopp, Roland Johansson

LRF, Lotta Folkesson

Hästnäringens Nationella Stiftelse, Mats Denninger

LÄS MER DEBATT: ”WWF silar mygg och sväljer kameler”