Det sprids inget förorenat slam i Sverige. Det tas oändligt fler analyser på slam än det görs på maten vi äter. Och inhemsk växtnäring är verkligen något som bör eftersträvas, skriver Kersti Linderholm i ett debattsvar.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Så har då åter Torsten Torstensson beskyllt oss konsumenter för att vi förorenar avloppsvattnet med annat än växtnäring och våra myndigheter att de har noll koll på vilka produkter som säljs till oss. Nytt denna gång är att slamgödsling kan vara orsaken till coronapandemin.
Bakgrunden är en utredning med ett hårt styrt uppdrag från regeringen; föreslå förbud mot slamgödsling och kräv tekniska lösningar för fosforåtervinning.
Men utredningen kommer efter ett och ett halvt år fram till att: ”Evidensen för att ett totalförbud är nödvändigt saknas dock, forskningen har inte kunnat belägga att slamgödslade grödor ger hälsopåverkan eller påverkar ekosystemen i jordbruket på ett negativt sätt. Klara belägg finns däremot för att slamgödning tillför växtnäring och mullämnen som jordbruket efterfrågar.”
En gedigen och noggrann genomlysning av ”slamfrågan” har gjorts i utredningen (SOU 2000:3). Det är en omfattande rapport på drygt 750 sidor där absoluta merparten av relevant forskning och undersökning har granskats.
För att klara direktivets uppdrag lämnar man förutom ett förbudsalternativ, ett alternativ 2 där möjlighet finns att använda kvalitetssäkrat slam som gödselmedel. Det är detta alternativ som forskarna förordar och som Torsten Torstensson upprörs över.
Självklart sprids inget förorenat slam i Sverige. Det tas oändligt fler analyser på slam än det görs på maten vi äter. Och inhemsk växtnäring är verkligen något som bör eftersträvas i dessa coronatider när gränser stängs och självförsörjning är på allas läppar.
Det enda sambandet med coronapandemin är att vår numera hårt ansträngda ekonomi knappast klarar dyra komplicerade (och onödiga) tekniska lösningar.
Men även jag förvånas över inlägget som Torsten Torstensson reagerar på. Hur kan tolv forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet använda benämningen konstgödsel, dessutom i en tidning för lantbrukare. Nog borde vetenskapen kunna hålla sig till begreppet mineralgödsel. Det är inget konstigt i mineralgödsel.
Kersti Linderholm,
Agronomie doktor
