Till en kostnad av runt 100 miljoner svenska kronor säkrar Danmark den sju mil långa gränsen mot Tyskland. Staketet ska hålla vildsvin ute och minska risken för spridning av afrikansk svinpest.
Det rådde nästan total politisk enighet när danska Folketinget i juni förra året klubbade beslutet om att bygga vildsvinshägn längs den tyska gränsen. Staketet ses som en billig försäkring mot de mångmiljardkostnader som svinpesten skulle kunna innebära för Danmarks grisnäring.
Landet är i dagsläget nästan helt fritt från vildsvin. Det beräknas finnas 100–200 djur men de är koncentrerade till det sydöstra hörnet av Jylland närmast Flensborgsfjorden. Avsikten är också att dessa ska fällas så fort som möjligt.
– Hägnet är en stor del av lösningen. För även om smittan skulle komma in Danmark genom att någon slänger en smittad köttbit vid en rastplats kommer det inte att finnas några vildsvin som kan föra den vidare, säger Bent Rasmussen, skogvaktare på Naturstyrelsen och huvudansvarig för projektet.
Arbetet med staketet inleddes den 18 januari och ska vara avslutat i november. Land Lantbruk är ett av många utländska medier som varit på plats och just den här dagen i april pågår uppsättningen en liten bit från själva gränsen i utkanten av en mosse.
– När det gäller ett antal känsliga naturområden så går vi runt dem. Villkoret är att våra lösningar inte har någon väsentlig påverkan på djur- och växtlivet, säger Bent Rasmussen.
De fyra anställda på entreprenadfirman SEB Hegn arbetar sig metodiskt fram genom terrängen. Bara under den korta stund vi befinner oss på platsen reser man åtskilliga tiotals meter med staket.
Vid de 15 gränsövergångar som styrs av Schengen-avtalet får det inte finnas något som hindrar fri passage. Där planerar man att sätta övervakningskameror som skulle registrera vildsvin men också doftstolpar som avskräcker dem.
I övrigt kommer alla kända passager i form av åkervägar och stigar att finnas kvar. Här placeras tre meter breda färister som djuren inte ska kunna ta sig förbi.
– Vi arbetar med principen att det aldrig ska vara längre än 500 meter till någon form av öppning i staketet när människor vill passera. Det kan vara en lucka men även ställen där man klättrar över, berättar Bent Rasmussen.
Staketets utformning följer Fødevarestyrelsens regler och är av samma typ som finns runt exempelvis industrifastigheter. Det är 1,5 meter högt och går 0,5 meter ned i marken för att vildsvinen inte ska böka och kunna ta sig under.
Bent Rasmussen hukar sig ned och ber mig göra likadant. Han konstaterar att ett högre staket som inte går att se över ger ett helt annat intryck.
– Som det nu är utformat utgör det ingen mänsklig barriär. Förmodligen finns det några vildsvin som klarar att hoppa över men vi har medvetet inte satt några vassa saker upptill med hänsyn till att hjortar inte ska skada sig, säger han.
Danska staten arrenderar mark sex meter in från gränsen av cirka 80 berörda markägare. På fyra av dessa meter är det fritt att odla men markägaren kan inte ha några synpunkter på om grödan skulle ta skada i samband med olika underhållsarbeten. Ersättningen är relaterad till hektarpriset på den aktuella marken.
Bent Rasmussen är till vardags ansvarig för skötseln av 14 000 hektar skog, något som han fortfarande arbetar med parallellt med uppdraget som projektansvarig för vildsvinshägnet.
– Vårt arbete har en hög politisk prioritering och det märks. Om vi efterfrågar någon resurs är det aldrig några problem och det är förstås angenämt när man har något att utföra oavsett vad man tycker om projektet i sak, säger Bent Rasmussen.
Några miljöorganisationer har överklagat bygget till EU-kommissionen men det är ingen som på allvar tror att EU kommer att agera mot det danska vildsvinsskyddet, i synnerhet när Frankrike har rest ett lika långt staket utmed gränsen till det svinpestsmittade området i Belgien.
– Vår grisnäring exporterar för cirka 11 miljarder danska kronor utanför EU. Var och en kan förstå att denna export skulle drabbas direkt om vi får in afrikansk svinpest i landet. Det blir enorma konsekvenser och då är staketet en billig försäkring, säger Bent Rasmussen.
Hur länge vildsvinshägnet kommer att stå kvar beror på utvecklingen av afrikansk svinpest och andra smittsamma sjukdomar.
– Det kan dröja 10, 20, 30 år eller mer. Ingen kan i dag svara på det och om staketet ska tas ned är det ett politiskt beslut, säger Bent Rasmussen.
Staketet är av lamelltyp och gjort av galvaniserat stål. Det har på inrådan av en arkitekt lackats i antracitgrått vilken anses vara den färg som smälter in bäst i naturen.
Varje staketdel är 2,5 meter lång och 2 meter hög varav 1,5 meter ligger ovan jord.
Där hägnet slutar i öster kommer flytbojar med nedhängande nät att läggas en bit ut i Flensborgsfjorden för att hindra vildsvin från att simma runt.
Staketet blir 68 kilometer långt. I ungefär 30 kilometer löper det vid ett vattendrag.
Den totala kostnaden för projektet beräknas till cirka 70 miljoner danska kronor varav lantbruket står för 30 miljoner.
Ersättningen till entreprenadfirman SEB Hegn uppgår till 30–35 miljoner danska kronor.
