Svavel har gjort susen för vallarna på Kårtorp
I ungefär tio år satt han själv i juryn men nu får Tore Larsson tillsammans med sonen Per också uppleva känslan av att vara Årets vallmästare. – Ett kvitto på att vi har gjort ett bra jobb, säger han.
Den högst omtumlande växtodlingssäsongen 2018 får ändå bästa tänkbara slut när vi sista veckan i september bevittnar tredjeskörden på Kårtorp öster om Tibro i Västergötland.
Tore och Per Larsson hoppas att volymerna är tillräckliga för att kompensera för den halverade andraskörd som torkan orsakade.
Bygger på vallodling
Gårdens ekologiska mjölkproduktion bygger på 100–120 hektar vallodling varav cirka 30 hektar utgör de mjölkande kornas bete. Arealen har varit densamma trots att besättningen 2013–2014 växte från cirka 150 till 200 kor.
Vårgödsel viktigt
I stället vidtog far och son andra åtgärder för att säkra tillgången på grovfoder. Den viktigaste var att börja vårgödsla med magnesiumsulfat för att få upp mängden svavel och samtidigt balansera kaliumnivån.
– Man såg i en grovfoderanalys att vi saknade svavel i gräset, något vi inte hade en aning om. Det är det enskilda råd som vi har haft störst nytta av, säger Per Larsson.
Spetsas med vitklöver
I samband med att familjen 2009 tog den nya ladugården i bruk och året efter gick in i växtodlingskarens gjordes ett omtag kring växtföljden. De treåriga vallarna odlas numera med Pavo Eko 21 som spetsats med extra vitklöver och rajgräs.
– Vitklövern är för att späda ut rödklövern som vi har gott om och rajgräset ska jämna ut kvalitén mellan skördarna. Med svavelgödslingen har vi ökat både proteinhalten och mängden gräs vilket gör att vi har kunnat plocka bort åkerbönan ur foderstaten, berättar Per Larsson.
Kårtorps jordar består av lätt- och mellanlera och är beroende av vallodling för att behålla strukturen och upprätthålla godtagbara spannmålsskördar.
Perfekt tajming
I slutet av 1970-talet skaffade Tore Larsson bevattningsutrustning som användes i ungefär 15 år. För två år sedan började Tore och Per sätta anläggningen i skick vilket visade sig ligga perfekt i tiden.
– I fjol räddade det oss grovfodermässigt. Efter årets extrema torka märker vi att det är fälten som bevattnats som sätter fart när regnet väl kommer. När det var som varmast begränsade vi bevattningen till beteshagen, säger Per Larsson.
Kårtorp har enbart SRB-kor
Kårtorp ligger i östra delen av Tibro kommun och drivs av Tore och Per Larsson med tre anställda. Gården levererar ekologisk mjölk till Arla.
Åkerarealen är på 230 hektar varav cirka 100 hektar är egen. Kårtorp tillämpar fem- eller sexårig växtföljd. De treåriga vallarna varierar mellan 100 och 120 hektar. Markerna ligger inom en radie av 3,5 kilometer.
Besättningen med cirka 200 kor består enbart av SRB. De mjölkar runt 10 000 kilo ECM. Kårtorp seminerar en del med köttrassperma och har ett 100-tal köttdjur.
Lösdriftsstallet togs i bruk 2009. Det har 180 platser och en GEA-robot med fyra mjölkningsboxar. Sinkorna hålls i ett äldre stall och kvigorna skickas till hotell.
Ny pump
En bättre begagnad bevattningsmaskin, ny pump och markförlagd elanslutning innebar en investering på 370 000 kronor. Under vårvintern och sommaren 2018 satsade man vidare genom att gräva ned ett stamnät.
– Nu kan vi vattna fram en hel vallskörd. Med så många kor är vi annars väldigt sårbara, fortsätter Per.
Lejer bort
Tore och Per Larsson lejer bort större delen av vallkedjan. De har egen bogserad hack och egna vagnar men arbetet utförs i huvudsak av anlitade entreprenörer samt en anställd som kör hacken.
– Det här upplägget ger oss stabilitet och kontinuitet. Själva fokuserar vi på djuren och fungerar som buffert, till exempel kan vi lösa av på kvällarna och vid behov köra en extra vagn eller hjälpa till i packningen, förklarar Per Larsson.
Jämnhet viktigt
De har inga andra planer än att hålla fast vid treskördesystemet. Eftersom kvigorna skickas till hotell går allt grovfoder till korna vilket gör det än viktigare med en jämn kvalitet.
– Med en fjärde skörd riskerar vi att köra sönder vallen och det får inte hända. Då ryker klövern och vi kan få för mycket ogräs. Vid fyra skördar riskerar vi också att få klippa så tidigt att vi missar i tillväxt, säger Tore Larsson.
GPS-styrning
För att minska markpackningen har Kårtorp med positivt resultat provat flytgödselspridning med slang ur gårdens båda laguner. Vid spridning med tunna används GPS-styrning för att kunna köra i gamla hjulspår.
Fem tips från vallmästarna
Satsa hellre på god logistik än på dyra egna maskiner som binder kapital.
Kolla upp om gräset får tillräckligt med svavel. När det sura nedfallet minskar och effekterna av forna tiders gödsling med kalksalpeter klingar av är det risk för brist.
Minska markpackningen så långt det går.
Ju större grovfoderbehov, desto större roll kan möjlighet till bevattning spela i händelse av långa torrperioder.
Att leja in vallkedjan ökar effektiviteten och ger möjlighet att hålla fullt fokus på djuren.
Vallmästare
Tore Larsson är 69 år och har börjat trappa ned i företaget. Han satt tidigare med i juryn för Årets vallmästare under cirka tio år och vet vad som krävs för att vinna titeln.
– Det är förstås ett kvitto på att vi gör något bra. Jag gillar också att tävlingen belyser vallens styrkor i en tid när korna får så mycket stryk i den allmänna debatten, säger han.
Ingen Vallmästare utses 2019
Årets vallmästare har utsetts varje år sedan 2003 men på grund av torkan utses ingen vinnare 2019.
– Det ska vara roligt att tilldelas utmärkelsen Årets vallmästare. Men ett år som detta tror vi att det är väldigt svårt för dem som har lyckats få ett skapligt resultat att glädjas åt en sådan titel när så många kollegor har stora problem, säger Linda Grimstedt, chefredaktör för Husdjur.
Med mer normala förutsättningar under 2019 ska traditionen att utse en vallmästare återupptas. Istället för Vallmästaren lanserar tidningarna Husdjur och Nötkött Valltipset, för att få in exempel på nya odlingsgrepp och foderstater i spåren av torkan.