Svensk skogsägarmodell på export till Kina
Då jättenationen Kina söker en modell för privat skogsägande hamnar de i en skog i Västerbotten. Norras medlem Svarte Swartling fick i veckan ta emot en delegation från kinesiska staten i sin skog.
– Verkligen en fjäder i hatten att de kinesiska ledarna kommer hit till Norrfors. Jag visar hur det fungerar i min skog och hur jag jobbar med skogsbruksplanen i min planering, säger Svarte Swartling.
Den fyra personer starka kinesiska delegationen med topprepresentanter från olika myndigheter var mycket intresserade under besöket.
– Den svenska modellen med samarbete mellan privata skogsägare, som bland annat Norra står för, är mycket intressant för oss. Delar av den modellen kan passa när vi nu delar ut skogsmark till bönder, berättar Hu Yuanhui, biträdande generaldirektör för State Forestry Administration, SFA, som har huvudansvaret för landets skogar.
Hittills har provinserna haft det lokala ansvaret för skogsskötseln inom sitt område, men resultatet har blivit avskogning, dålig skötsel, översvämningar och andra miljöproblem. Sedan några år tillbaka testas därför att enskilda kan få rätten att bruka skogsmark på 70 år.
– Tanken är att inspirera till ökat samarbete mellan skogsägarna och då kan den svenska modellen vara en förebild. Vi har ett samarbetsavtal med LRF Skogsägarna sedan 2011 och vårt besök här är en del i att vi vill lära oss mer om organisationen. Jag ser stor nytta med ökat samarbete mellan de nya skogsägarna i Kina, kanske även på sikt att sammanslutningar kan köpa in skogsmaskiner för avverkningar.
Det säger Hu Yuanhui när han får chansen att se Vimek-maskiner i arbete i den västerbottniska tallskogen.
– Du vet, vi har mycket arbetskraft så än så länge fungerar det bra med motorsågar och billiga traktorer, men på sikt kanske …, säger han och ler.
De nya kinesiska privata skogsägarna får arrendera ganska små arealer.
- Ja, det handlar ofta om bara några hektar. Men eftersom omloppstiden i södra Kina är kort, cirka fem år, så hinner de med flera avverkningar och planteringar under de 70 år de äger skogen. Det handlar om ett annat skogsbruk än det vi bedriver, men den svenska skogsägarrörelsens modell bör kunna stärka även de nya kinesiska skogsägarna. Vi är oerhört stolta över intresset och besöket, säger Lennart Ackzell på LRF Skogsägarna.
Skälet till att Kina förändrar skötseln av skogarna är bland annat att man vill öka tillgången på virke för att öka träbyggandet.
– Ja, absolut. Men det absolut viktigaste skälet är bevarande av arter och miljöer som vi riskerar att tappa. Av det skälet har vi noggrann kontroll inför varje avverkning så att vi inte påverkar den biologiska mångfalden negativt. Våra experter pekar ut träd och områden som inte får avverkas. Självklart är även klimatet ett viktigt skäl till att sköta skogarna, betonar Hu Yuanhui.
Utöver Norra Skogsägarna besökte den kinesiska gruppen även Sävar sågverk, Lindbäcks Bygg och SLU kring Umeå, samt LRF Skogsägarna i Stockholm.
FAKTA: Bakgrund till privatiseringen
Privatisering av skogsmark i Kina inleddes 2008 för att möta avskogning och miljöproblem. Utarrenderingen på 70 år av mindre skogsarealer planeras ske till 100 miljoner bönder, av totalt cirka 340 miljoner. Det sker fortfarande i tämligen begränsad omfattning eftersom myndigheterna vill testa och lära sig vilken modell som fungerar bäst.
Marken arrenderas ut mot en årlig avgift och det finns tydliga regler för plantering, skötsel och miljöhänsyn. Det finns även möjlighet att sälja och köpa arrendemarken mellan bönder så en fastighetsmarknad utvecklas.