Svensk skogsnäring har höga ambitioner
Svensk skogsindustri har redan minskat sina fossila utsläpp med 60 procent sedan 2005. Hela 96 procent av allt bränsle som används är förnybart, svarar Skogsindustrierna.
Svensk skogsindustri har redan minskat sina fossila utsläpp med 60 procent sedan 2005. Hela 96 procent av allt bränsle som används är förnybart, svarar Skogsindustrierna.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Svenska skogsnäringen spelar en nyckelroll i klimatomställningen. Produkter från skogen bidrar till att ersätta fossila alternativ på hela kontinenten. Ungefär 85 procent av de skogsbaserade produkterna går på export, 55 procent till Europa. Det är bra för svenska välfärden och för den inre marknaden. Därför är det svårt att förstå varför miljökonsult Magnus Nilsson i en debattartikel i Land Skogsbruk anklagar skogsindustrin för att sätta käppar i hjulet för handel och vara motståndare till gemensamma miljökrav. Vi är helt beroende av internationell handel och måna om att den fungerar väl. En förutsättning för det är gemensamma regler för bland annat miljökrav.
Den svenska skogsnäringen har höga ambitioner vad gäller klimat och miljö. Vi arbetar för ett hållbart skogsbruk utifrån en lagstiftning som jämställer miljö och produktion. Varken regeringen eller skogsindustrin är emot EU-förslag för sakens skull. Varje förslag bör rimligen bedömas utifrån egna meriter och sättas i ett större sammanhang, något som EU-kommissionen ibland missar att göra. Ofta lagstiftas det om en specifik fråga, till exempel kolinbindning i skogen. Sällan belyses hur lagstiftningen samverkar med andra områden och vad den totala effekten blir på klimat, samhälle och miljö.
I sin artikel lägger Magnus Nilsson fokus på EU-kommissionens lagstiftningsförslag för avskogningsfria produkter och förnybartdirektivet. Han efterfrågar en mer positiv inställning till dessa direktiv, och till EUs skogspolitik i stort. Skogsnäringen är redan positiv till lagstiftning som motverkar global avskogning och skapar bra förutsättningar för internationell handel. Men vi vänder oss mot förslag som i detalj vill reglera skogsbruket. Nilsson menar att dessa EU-förslag inte handlar om detaljreglering, och i den slutsatsen är han ganska ensam.
Det finns goda skäl till den samsyn som råder i Sverige om att skogsbruket är ett nationellt intresse, ett faktum som Nilsson beklagar. Skogen är en viktig naturtillgång för Sverige. Den skapar jobb och välfärd i hela landet. I många andra EU-länder är skogen mindre och skogsnäringen inte lika viktig. Skogen är lika varierad som medlemsländerna är i övrigt. Klimat, nationella regelverk, skogstyp, historia och kultur hör till faktorer som en EU-lag måste ta hänsyn till. Det är inga småsaker som kan anpassas efter att en lag är antagen, vilket Magnus Nilsson verkar tro.
Svenska skogsindustrin har redan minskat sina fossila utsläpp med 60 procent sedan 2005. Hela 96 procent av allt bränsle som skogsindustrin använder är förnybart. Dessutom är råvaran och produkterna från skogen viktiga pusselbitar i omställningen till ett mer hållbart samhälle.
Vi vet också att det finns förbättringspotential och välkomnar alla konstruktiva förslag som kan åtgärda allvarliga klimat- och miljöproblem, självklart också de som kommer från Bryssel. Men då är det viktigt att förslagen faktiskt bidrar till minskade fossila utsläpp, en grön omställning och en väl fungerande handel. Så är inte alltid fallet.
Magnus Berg, näringspolitisk chef på Skogsindustrierna
Mårten Larsson, ansvarig för bioenergifrågor på Skogsindustrierna