Svensk ull – från soptippen till modehusen

– Det är som att dansa, säger fårklipparen Magnus Wuolo, medan han med lugna, vana händer vänder på en tacka samtidigt som ullen faller i stora sjok.

Fårbonden Tomas Olsson samlar ihop ullen och sorterar den efter ett ganska enkelt system.

– Jag kan bara skilja på svart och vitt och bra och dåligt, säger han med ett skratt.

Enligt djurskyddslagen måste fåren klippas en gång om året, en ren förlustaffär för bönderna som inte kan få så mycket betalt för ullen att det täcker kostnaderna för klippningen. Tidigare har Tomas Olsson skänkt bort ull. Andra slänger bort ullen eller förstör den. Samtidigt importerar Sverige mer än tusen ton ull om året.

En biprodukt

Norrby gård i Kungsör är en av landets största fårgårdar, med runt tusen djur. Den huvudsakliga inriktningen är lammkött, men Tomas Olsson tycker det är synd att låta ullen gå till spillo.

Tidigare var det lammen som var en biprodukt för fårbönderna, nu är det ullen. Samtidigt finns det ingen myndighet som har övergripande ansvar för ullen. Tillväxtverket anser att den tillhör de gröna näringarna och hänvisar till Jordbruksverket, som i sin tur anser att det är en biprodukt.

Tomas Olsson hoppas att fler får upp ögonen för svensk ull, på samma sätt som fler börjat fråga efter svenskt kött.

– Jag hoppas att konsumenterna börjar fråga efter svensk ull, annars kommer vi att fortsätta kasta den.

Bygga upp ullbranschen

Bristen på organisation och avsaknaden av en svensk ullstandard är ett problem för de företag som vill använda sig av svensk ull. Jodi Everding, materialchef på Filippa K, ser en enorm potential i den svenska ullen men anser också att ullindustrin behöver byggas upp för att kunna möta efterfrågan.

– Det här är något som ligger oss varmt om hjärtat. Vi är ett svenskt märke och det känns viktigt att stötta svensk industri. På det här sättet kan vi också blåsa liv i en industri och förvalta något som tidigare behandlats som avfall.

Filippa K har tillsammans med friluftsmärket Röjk köpt ull från Norrby gård och ser en mängd fördelar med ull från svenska får. Ullen i sig är ett miljövänligt alternativ och svensk ull behöver inte forslas hit från andra sidan jorden som den ull vi använder i dag.

– Dessutom finns det en ekonomisk vinst. Ullpriserna har stigit de senaste åren och de leverantörer jag pratat med säger att de inte vet när de kommer att plana ut. Då är det bra med ytterligare en källa.

Röjks grundare Jan Betros lyfter också fram miljöaspekten som ett av de viktigaste skälen till att använda svensk ull.

– Vi har ett starkt miljöfokus, ull framställs naturligt och bryts ner naturligt och är inte skadligt för miljön.

Klart nästa höst

Vägen från nyklippt ull till färdigt plagg är lång. Den ska rensas och tvättas och sedan skickas till spinneri. Nästa höst är tanken att Röjks första plagg i svensk ull ska finnas i butik.

– Det är ambitionen och det tror jag inte är omöjligt, säger Jan Betros

Filippa K kommer först att satsa på att använda ullen till ytterplagg, nästa steg blir stickade plagg som tröjor, berättar Jodi Everding.

– Just nu är allt på teststadiet, men om vi tänker optimistiskt så kommer de första plaggen nästa höst. Men vi stressar inte, det handlar om att hitta fram till rätt process.