Markägare kan känna sig trygga med att Svenska kraftnät tar sitt miljöansvar på allvar. Det svarar generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe och enhetschef Katarina Larsson, båda på Svenska Kraftnät, i en debattreplik.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
I ett debattinlägg i Land Lantbruk har Carl Hermelin, ordförande i föreningen Elgen, gett en felaktig bild av hur vi på Svenska Kraftnät ombesörjer saneringen av mark när vi river gamla ledningar.
Låt oss berätta om beslutet vi har tagit om att gräva upp stolpfundament bestående av impregnerat trä både vid permanenta rivningar av ledningar och vid nybyggnation där äldre ledningar rivs för att ge plats till nya.
Vid borttagande av impregnerat trä sker kontroll av jordmassornas föroreningsinnehåll, bland annat genom provtagning och laboratorieanalys. Svenska Kraftnät ansvarar för och bekostar att kontrollen utförs av miljökonsulter och i dialog med tillsynsmyndigheten ─ kommunens miljöförvaltning eller länsstyrelsen.
Sanering ska utföras till en nivå där föroreningar inte innebär en oacceptabel risk för miljö och hälsa, såvida det inte finns andra intressen som motiverar att man inte genomför en åtgärd. Det kan till exempel förekomma områden där en uppgrävning av fundament skulle kunna störa känslig natur som är svår att återställa om den skulle skadas, som skyddsvärda våtmarker.
Schaktnivåerna anpassas till den nivå där föroreningarna påträffas och är därför inte begränsade till en meter under markytan, som Carl Hermelin påstår.
Bakgrunden till beslutet är ett domslut i Mark- och miljööverdomstolen som avsåg åtgärder vid återkallelse av koncession för ledningssträckan Tälle-Nässjö. Ärendet rörde hur långtgående återställandekrav som Energimarknadsinspektionen (Ei) kan ställa på Svenska kraftnät utifrån ellagens bestämmelser.
Domen blev att Svenska Kraftnät ska ta bort kreosotimpregnerat trä när koncession återkallats. Vi gick längre än vad domen kräver. Vi tar även vårt ansvar ─ inte bara när vi återkallar koncession ─ utan också vid nybyggnation där äldre ledningar rivs för att ge plats till nya.
Den miljömässiga nyttan av att gräva upp ett fundament måste dock överstiga eventuella skador på intilliggande skyddsvärd natur. Undantag kan därför göras, enligt domen, på enskilda platser där tydliga motstående platsspecifika intressen överväger nyttan med att ta bort ett visst fundament. Ett sådant undantag föregås i så fall av en dialog med behörig tillsynsmyndighet.
Som markägare ska man känna sig trygg i att vi tar vårt miljöansvar på allvar. När vi river gamla ledningar, antingen permanent eller vid nybyggnation sanerar vi tills åtgärdsmålet är uppnått, vilket sker i överensstämmelse med tillsynsmyndighetens riktlinjer och svensk lag.
Lotta Medelius-Bredhe,
Generaldirektör, Svenska Kraftnät
Katarina Larsson,
Enhetschef med ansvar för miljötillstånd, Svenska Kraftnät
