Halvering av antibiotikan i EUs animalieproduktion

Den tidigare frivilliga datainsamlingen genom EMA,  Europeiska läkemedelsmyndigheten, har ersatts av EU-lagstiftning som från och med 2023 gör det obligatoriskt att redovisa försäljningen av antibiotika avsedd för livsmedelsproducerande djur.

Utvecklingen går åt rätt håll. På tolv år har förbrukningen halverats och EUs målsättning är att reducera med ytterligare 50 procent fram till 2030. En brasklapp i sammanhanget är att den nyligen publicerade datan inte är direkt jämförbar med den i de tidigare ESVAC-rapporterna. Det beror på att metoderna för att beräkna djurens biomassa skiljer sig åt.

Beräknas orsaka 35 000 dödsfall

Lagstiftningen på EU-nivå har tillkommit för att minska mängden antibiotikaresistenta bakterier som varje år beräknas orsaka 35 000 dödsfall och 1,5 miljarder euro i sjukvårdskostnader.

Bilden av nivån på förbrukning i olika länder känns igen från tidigare rapporter. Sverige och Finland använder minst medan sydeuropeiska länder som Cypern, Italien, Portugal och Spanien förbrukar mest. Sverige ligger med sina 6 mg/kg biomassa 7,5 gånger lägre än EU-genomsnittet på 45 mg/kg biomassa.

Det är bara de båda icke EU-länderna Norge och Island, som också deltar i rapporteringen, som förbrukar ännu mindre antibiotika i sina animalieproduktioner.

Rapporteringen brister hos de flesta

Penicilliner, den enklaste sorten, står för en tredjedel av den totala förbrukningen inom EU. Tetracykliner, som ofta används vid luftvägsinfektioner, utgör drygt 20 procent. Sulfonamider, ett antimikrobiellt läkemedel, används till 10 procent.

Däremot klarar en majoritet av länderna inte av att lämna uppgifter per djurslag som lagstiftningen föreskriver. Jan Dahl, veterinär och chefskonsulent på danska lantbrukarorganisationen Landbrug & Fødevarer, bedömer att den situationen kommer att bestå i minst tre år till.

– Det handlar om att bygga upp ett redovisningssystem och det är inget man gör från ena dagen till den andra. Här i Danmark kan vi se förbrukningen ända ned på besättningsnivå men det är också något vi har arbetat med i 25 års tid, säger Jan Dahl.

Han konstaterar att det i dagsläget är åtta–tio länder som uppfyller EU-lagstiftningens krav och att det i huvudsak rör sig om länder i norra Europa.

Kategori viktigare än mängd

Jan Dahl menar att det är viktigt att inte stirra sig blind på den totala förbrukningen utan fokusera ännu mer på vilka typer av antibiotika som används. Det är framför allt användningen av de mest kritiska kategorierna som måste minska.

– Vad man förbrukar är viktigare än hur mycket, säger Jan Dahl.

Kategori D är den som ska användas i första hand och som utgör minsta risken för att sprida resistens. Kategori C ska förskrivas med försiktighet och kategori B under restriktioner. Kategori A används normalt inte alls i veterinära sammanhang.

Det mesta ges i gruppbehandling

Kategori B stod 2023 för 2,4 procent av den totala mängden antibiotika i EU:s animalieproduktion. Den största användningen skedde i Bulgarien, Cypern, Italien, Grekland, Kroatien, Polen, Slovakien, Slovenien och Österrike, medan det i Nederländerna inte förekom någon förbrukning alls.

Noterbart är att 86 procent av den antibiotika som används i EUs animalieproduktion ges som gruppbehandling.

Rapporten kan läsas genom att söka på "European sales and use of antimicrobials for veterinary medicine – annual surveillance report for 2023".