Sy EUs ledartröja i fiber från skogen
Medan vi bemöter varje ny skogsfråga i Bryssel med att EU inte ska syssla med skog händer det i alla fall. Politiken och lobbyarbetet att hålla skogen utanför har uppenbarligen misslyckats, skriver Pär Fornling.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Till årsskiftet tar Sverige över ordförandeskapet i EU. Förmodligen blir det ungefär samtidigt som EUs strategi för skogen tar fastare former. Det är en möjlighet att delvis räta upp något som gick fel redan då vi gick in i unionen. Utgångspunkten var att skogen till varje pris skulle hållas utanför EU.
Beröringsskräcken var ett skogligt misstag. Vi skulle ha tagit för oss och tillsammans med Finland fört in skogsfrågorna i EU, bidragit med vår kunskap och format agendan.
Eftersom vi ser skog som ett medel för att lösa en mängd framtidsfrågor är det uppenbart att de skogliga frågorna också involveras inom en mängd områden. Och där är vi nu. Medan vi bemöter varje ny skogsfråga i Bryssel med att EU inte ska syssla med skog händer det i alla fall. Politiken och lobbyarbetet att hålla skogen utanför har uppenbarligen misslyckats.
Nu trampar vi i ett moras från EU. Vill det sig illa får vi detaljkrav på skogsbruksplaner med kolbalanser och begränsningar av brukandet, färgat av ett synsätt i att träden bör lämnas kvar för att binda kol. Regler mot hyggen är på gång och en förvriden syn på bioenergi får fäste. Det våras för en planekonomisk modell om råvarans användning, något vi trodde oss begrava för gott med den gamla träfiberlagen.
Det är inte lätt att skilja det ena från det andra, men övergripande är den skogsstrategi som EU-kommissionen tagit fram. Den är inte juridiskt bindande men resultatet kommer likväl att färga lagar och detaljförslag. Den nya strategin knådas nu i Europarådet, där den fått en hel del kritik av Sveriges regering, och i EU-parlamentet, där den får ännu mer kritik av enskilda ledamöter.
Det hela kanske trillar ner och blir verkstad under det halvår som Sverige är EU-ordförande. Oavsett vilket är det en chans och en plattform för att vara aktiv, i allt från att driva frågorna till skogliga inslag i alla de studiebesök som följer av ordförandeskapet. Förberedelserna är i full gång och det är hög tid att tänka träfiber då vi skräddar ledartröjan.
Och en aktiv roll är förstås inte begränsad till ordförandeskapet. Man kan tycka vad man vill om att EU har en skogsstrategi. Nu finns den där och det är lika bra att göra något bra av den, i takt med att vår egen skogspolitik formas. Inte minst finns det anledning att skilja på mål och medel. Den övergripande politiken är bäst på att formulera mål, men medlen att nå målen hanteras bäst av enskilda länder och enskilda skogsägare.