Genom att koppla en digital våg på traktorns hitchkrok vore det möjligt att räkna ut kärrans lastvikt. Då vet föraren om släpet kan lastas mer - eller om det är för tungt för att köras lagligt på allmän väg. Med den idén deltar 18-årige Emil Jansson i Land Lantbruks tävling Teknikutmaningen.
När tunga släp ska köras på allmän väg behöver föraren ha koll på både traktorns och släpets vikt för att köra säkert och lagligt. Det blev Emil Jansson varse när han pluggade teori till traktorkörkortet i ettan på naturbruksgymnasiets maskinlinje.
Enligt reglerna är det tillåtet att köra en obromsad kärra som väger lika mycket som traktorns bruttovikt. När dragkroken belastas ökar bruttovikten, vilket tillåter tyngre last i kärran.
– Men hur ska man veta hur många kilo som ligger på hitchkroken? Då kom jag på att man skulle kunna koppla på en manometer, säger Emil Jansson.
Idé: Digital våg till hitchkroken
Fördel: Kunna mäta belastningen på traktorns drag för att säkra att vagnslasten är säker och laglig för att köra på allmän väg.
Till nytta för vem: Alla med maskiner som har hydraulsystem och lyftanordning, exempelvis lantbrukare som kör spannmålslass.
Material för prototyp: Manometer, dator för programmering. Traktor för provmonterring och kalibrering samt hydraulslangar med mera för omkoppling.
Tidsåtgång för tillverkning: ”Produktutvecklingen vore tidskrävande men när den väl är klar skulle det gå snabbt för en fabrik att tillverka”.
Grundprincipen är att tryckluftsmätaren, manometern, mäter trycket i hydrauliken. När hitchkroken sänkts kan manometern nollställas. Då kroken lyfts med en belastning, exempelvis en spannmålskärra, ökar trycket i hydraulsystemet.
Enligt Emil Janssons idé skulle värdet kunna synas på manometern, men också skickas till en dator som omvandlar trycket till kilogram och visar belastningsvikten på en display inne i traktorn. Tanken är att den digitala vågen ska kunna eftermonteras på traktormodeller av både äldre och nyare sort.
– Tekniken finns redan och används på frontlastare. Därför borde det vara möjligt att använda samma princip, fast bak på traktorn, säger Emil Jansson som fått positiv respons när han diskuterat idén med maskinlärare på skolan och andra inom lantbruksbranschen.
Du som jobbar praktiskt med jordbruk, går på naturbruksgymnasium eller studerar vid universitet, gå med i Teknikutmaningen! Det är enkelt, gör så här:
1. Skriv ned berättelsen om ditt bidrag i ett mejl till oss på teknikutmaningen@landlantbruk.se. Studerar du, eller har du nyss avslutat dina studier, så kanske du redan har skrivit en uppsats eller examensarbete om jordbruksteknik. Berätta om det. Men ditt bidrag behöver heller inte vara kopplat till någon utbildning.
2. Skriv kort! Max 2 000 tecken.
3. Skicka med max tre bilder eller skisser som förklarar din idé, lösning eller prototyp.
4. Tala om varför det du berättar om är bra. Förklara kort varför det gjorts på sättet det gjorts, hur det funkar och vilket resultatet blev.
5. Berättar du om något som en annan person gjort måste du först be den personen om lov att få dela med dig om det i tävlingen.
– Med mitt system kan jag i lugn och ro planera rutterna hemma vid datorn. En annan fördel är att man kan jämföra rutter och se hur lång körsträcka de ger. Det gör inte John Deeres system.
Nu vill han hitta samarbetspartners för att kunna ta fram en prototyp.
– Jag vill inte behålla idén själv utan tar gärna emot hjälp för att vidareutveckla den. Jag är ju rätt ung och har inte de pengar som behövs för att förverkliga idén.
Han tror att tekniken kan bli viktigare framöver, eftersom att lantbrukets maskiner tenderar att bli större och tyngre samtidigt som vägtransporter kan begränsas av striktare trafikregler.
– Då kan det vara bra att hålla koll på vikterna så att man inte bryter mot reglerna och riskerar sitt körkort.
När Land Lantbruk når Emil Jansson sitter han på traktorn och slår vall hemma på gården. Till gården, som arranderas av hans mammas sambo, hör 16 hektar åkermark samt skog och lite sjömark. När Emil Jansson inte hjälper till hemma utför han diverse lantbruksjobb på ett flertal andra gårdar. Planen är att bli lantbrukare på heltid efter gymnasiet.
– Som det ser ut nu kommer jag inte studera vidare men det vore roligt om min idé fick positiv respons från tillverkare så att fler kan dra nytta av den.
