Teknikutmaningen: Sista tävlingsbidragen
Årets upplaga av Teknikutmaningen är inne på slutspurten. Här är några av alla inskickade tävlingsbidrag – i slutet av november presenteras vinnaren.
Hydraulisk låsning underlättar vid stressade situationer
Martin Andersson har lärt sig att det är lätt att glömma att låsa fast fånggrindarna när djuren ska flyttas. Det kan lätt bli stressigt och grindarna kan trilla av kärran om de inte surras fast. För att komma runt det här har han byggt en hydraulisk låsning på den djurvagn som han och hans bror byggt tillsammans.
– Grindarna har tidigare hängt på djurkärran med en manuell lösning, men då insåg jag att det är väldigt lätt att glömma att låsa fast dem ordentligt. Då tänkte jag att vi nog får ha en hydraulisk lösning, annars blir det glömt. Det är lite likt hur en rundbalsvagn låser fast balarna, säger Martin Andersson.
Han och hans bror driver kött- och mjölkproduktion, vilket innebär att de får flytta en hel del djur. Martin Andersson har förutom låsningen också byggt hela djurvagnen tillsammans med sin bror. Den hydrauliska låsningen funkar så att du lyfter upp chassit när du låser och låser upp det genom att sänka ner chassit.
– Det känns väldigt bra att inte riskera att tappa grindarna. Det kan vara stressigt att flytta djur, om någon har rymt till exempel. Men det har fungerat förvånansvärt bra.
Fördelen med låsningen är att han verkligen vet att grindarna är fastlåsta när han kör iväg, säger Martin Andersson.
– Det blir lite idiotsäkert och det är bra. Jag har däremot inte hittat någon nackdel med låsningen. Jag har inte heller hittat någon annan som har en sådan här låsning, det har gjort mig lite förvånad. Att ingen annan har en sådan här lösning.
Fakta: Tävlingsdeltagare
Namn: Martin Andersson.
Ålder: 45 år.
Bor: Tegneby, Orust i Västra Götalands län.
Sysselsättning: Driver mjölk- och köttproduktion tillsammans med sin bror.
Varför anmälde du dig till Teknikutmaningen? "Jag tycker att det här är en bra och enkel grej att visa upp".
Fakta: Tävlingsbidrag
Idé: Hydraulisk grindlåsning.
Fördelar: Behöver inte oroa sig att fånggrindarna ramlar av vid transport.
Till nytta för vem: Lantbrukare som har mjölkkor och köttdjur.
Material och kostnad: Två hydraulkolvar, järn, slangar. Har kostat knappt 10 000 kronor.
Tillverkningsprocess: "Jag och min bror byggde djurvagnen och sedan blev det bråttom att bli färdig med den. Då var jag tvungen att hitta en lösning och så kom jag på det här. Så då svetsade jag ihop den här".
Tidsåtgång: Ungefär 20 timmar.
Maskinlänken optimerar insatsen
En länk mellan appen i telefonen och den fysiska knappen i traktorn, så beskriver Sverker Hagsten sitt tävlingsbidrag "Maskinlänken". Och det är en länk som kan effektivisera och optimera körningen på ett relativt enkelt sätt.
– Den trycker åt dig helt enkelt. Se den lite som fjärrbrytarna man kan köpa på Clas Ohlsson och sätta i vägguttaget som stänger av och på åt dig, säger Sverker Hagsten.
Tanken är att maskinlänken kan användas vid spridning av exempelvis mineralgödsel för att optimera givan. Idén föddes ur uttrycket "norsk GPS", som innebär att du kör med en karta i knäet och ändrar givan med knapparna i traktorn efter den. Maskinlänken bygger på samma princip, att den läser styrfiler och ändrar givan efter det genom att trycka på knapparna åt dig.
– Det finns andra lösningar, men till en betydligt högre kostnad. Vill man ha ett mellanting som inte är ett så stort steg från att själv sitta och trycka på knapparna är det här ett bra alternativ.
Sverker Hagsten har byggt en prototyp som han har testat och fäst med kardborrband i traktorn, men han har inte utvecklat idén mer än så.
– Jag har provat så att det funkar. Jag har också använt den till att slå på och av påfyllningen i torken. Det är som en mekanisk hand som går att använda på många ställen. Det är att förfina och krympa tekniken som är det svåra, men idén funkar och visar att det inte behöver vara så dyrt.
Fakta: Tävlingsdeltagare
Namn: Sverker Hagsten.
Ålder: 45 år.
Bor: Vadstena i Östergötlands län.
Sysselsättning: Driver företag inom växtodling och entreprenad. Har dessutom ett dataföretag vid sidan om lantbruket.
Varför anmälde du dig till Teknikutmaningen? "Det här kanske kan bli en idé till någon annan. Jag ville också väcka idén att det kanske finns andra banor att tänka i och att man kanske inte bara behöver köpa det som erbjuds rakt av".
Fakta: Tävlingsbidrag
Idé: Maskinlänken.
Fördelar: "Är lätt att förstå och lätt att reparera själv. Prisbilden är också en fördel eftersom det ger mer än gratisprogrammen som finns men inte är ett lika stort steg som mer avancerade lösningar".
Till nytta för vem: Framför allt växtodlare, eller de som sprider någonting och behöver kunna omplacera insatsmedlen och optimera.
Material för prototyp: Mikroservo som finns i exempelvis radiostyrda bilar och drönare, mikrodator, koder, en app som klarar av att läsa filen och GPS i telefonen. Kardborreband vid montering.
Tillverkningsprocess: "Först har man olika bibliotek på mikrodatorn där du kan välja vad du ska använda den till, sedan tar man en nätverksbrygga med motorstyrning och ansluter med kablar. Sedan bygger man ihop prototypen på skrivbordet och kodar".
Tidsåtgång: Två månader under kvällstid.
Minutsprinten: ”Rena revolutionen tycker jag”
Från att ha stått i upp en timme och kämpat med att ansluta den externa hydraulpumpen så tar proceduren nu bara några minuter för Jonas Carlson. Tack vare hans tävlingsbidrag, "Minutsprinten". Dessutom sparar han både tid och kropp.
– Pumpens hydraulslangar är rätt styva när de inte är varma och kan vara instabila. Jag tänkte att det här måste lösas på ett bättre sätt. Sen kom jag på idén om minutsprinten och tänkte "Oj, vad har jag kommit på?" Rena revolutionen tycker jag, säger Jonas Carlson.
På fritiden tillbringar han mycket tid i föräldragårdens skog, vilket gör att han har stor nytta av minutsprinten i det arbetet. Sprinten underlättar anslutningen och fixeringen av en extern hydraulpump på en traktors kraftöverföringsaxel. Den funkar så att en eller flera minutsprintar förs in i traktorns originalfäste. Hälften av sprinten sticker då ut. Sedan sätts pumpen på minutsprinten och pressas mot originalfästet och monteras. Sedan går det att ta bort minutsprintarna igen.
– Den största fördelen är att sprintarna går att använda till flera maskiner, som traktorer och skogsvagnar. Nackdelen är väl att exempelvis traktorerna kan se lite olika ut så att man kanske måste göra en mindre modifiering så att det passar. Alla traktorer har en kraftöverföring, men fästanordningarna ser kanske inte exakt likadana ut.
Fakta: Tävlingsdeltagare
Namn: Jonas Carlson.
Ålder: 34 år.
Bor: Holsbybrunn, Jönköpings län.
Sysselsättning: Jobbar i en snickerifabrik. Jobbar mycket på fritiden i skogen på föräldrargården.
Varför anmälde du dig till Teknikutmaningen? "Jag anmälde mig för att jag ville inspirera andra och sprida idén, eftersom det är en lösning som kan spara tid och i slutändan bidra till en bättre ekonomi."
Fakta: Tävlingsbidrag
Idé: Minutsprinten.
Fördelar: Effektivare och mer ergonomiskt byte av extern hydraulpump.
Till nytta för vem: Lant- och skogsbruksföretag, men också andra som ska montera stora, tunga maskiner i trånga utrymmen eller med stor precision.
Material och kostnad: Rundstål. Materialkostnaden är noll, eftersom rundstålet var begagnat. Den enda kostnaden är arbetskostnaden för att svarva rundstålet.
Tillverkningsprocess: "Först mätte jag innediamter och längden på pumpfästet med ett skjutmått och sedan gjorde jag en ritning. Sista steget var att svarva rundstålet".
Tidsåtgång: Cirka fyra timmar.
Strömaskin ökar säkerheten på gården
En begagnad gödselspridare har blivit en effektiv strömaskin på Göran Ramstedts gård utanför Falkenberg. Förutom att han gillar att återanvända gamla saker har säkerheten blivit bättre när de ska strö halm till djuren.
– Det blir väldigt rationellt. Den snittade halmen blir väldigt fluffig när vi kör den i strömaskinen och vi behöver inte vara inne hos tjurarna när vi gör jobbet, säger Göran Ramstedt.
Tidigare har de fått stänga av inne hos tjurarna när de ska strö, men nu undviker de det momentet och den risken som det innebär.
– Fördelarna med strömaskinen är att det är lätt, går fort att strö och man slipper handarbete.
En annan stor faktor är säkerheten. Ju mer man hanterar tjurar desto mer ökar risken för olyckor. Så det är skönt att ha hittat en lösning.
Strömaskinen kopplas till lastaren med lastarfästen. Halmbalen placeras på maskinen, snörena tas bort och sedan startar maskinen när hydrauliken slås på.
– Vi sticker in strömaskinen igenom en dörr så då får man ta det väldigt lugnt så att man inte går i taket. Men man måste ändå se till att komma upp över tjurarna med maskinen. Så där får man vara försiktig, men det beror ju helt på hur stallet ser ut.
Fakta: Tävlingsdeltagare
Namn: Göran Ramstedt.
Ålder: 71 år.
Bor: I Falkenberg, Hallands län.
Sysselsättning: Lantbrukare.
Produktion: Växtodling, dikor, vindkraft och solkraft.
Varför anmälde du dig till Teknikutmaningen? "Jag tycker att man på något sätt ska förmedla idéer till sina kollegor om det är något som kan underlätta och förbilliga".
Fakta: Tävlingsbidrag
Idé: Strömaskin i lastaren.
Fördelar: "Det blir rationellt att strö halm hos djuren. Arbetet blir dessutom säkrare eftersom du slipper risken med att gå in till djuren".
Till nytta för vem: Lantbrukare som behöver strö hos sina djur på ett effektivare sätt.
Material och kostnad: En gammal gödselspridare, hydraulmotor med slangar, järn och lastarfästen. Total kostnad cirka 12 000 - 13 000 kronor.
Tillverkningsprocess: Drag och hjulaxel togs bort från den begagnade gödselspridaren. Sedan svetsades fästen till lastaren på och det monterades hydraulmotor med slangar.
Tidsåtgång: Cirka tre dagar.
Övriga bidrag som har skickats in till Teknikutmaningen:
• Solceller på biltak av Per-Olof Davidsson. Idé om att sätta solceller på biltak.
• Trippelboogie av Per-Olof Davidsson. Trippelboogie med spiralfjädrar.
• Pyramidkniv av Per-Olof Davidsson. Pyramidkniv som fästes på mineralgödselspridaren och underlättar vid öppning av storsäck.
• Kap till lastarfäste av Per-Olof Davidsson. Kap som fästs på lastarfästet på traktorn och gör det enklare att röja undan grenar längs med skogsvägar.
• Bakläm för snabbare tömning av Lars Bodin. En egenbyggd bakläm till spannmålsvagn för enklare tömning av djupströbäddar.
• Lastanordning granbarkborreträd av Staffan Svedskog. Enkel konstruktion för att lättare få ut enstaka träd som är angripna av granbarkborre.
• Brythjul till utgödsling av Eskil Carlsson. Brythjul som är byggt av askplanka speciellt för De Lavals utgödsling.
• Från sankmark till brukbar åkermark av Olle Prené. System med dammpump som drivs av solpanel som dränerar marken och gör den brukbar.
• Dragen gårdsskyffel av Håkan Johansson. Redskap för att hålla gårdsplanen fri från ogräs på ett enkelt giftfritt sätt.
• Gengasdriven generator av Anders Jonsson. Idé om gengasdriven generator som kan vara en inkomstbringande källa lokalt när elpriset är högt.
• Snabbkoppling för redskap av Roland Andersson. Adapter till traktorns hydraularmar som ger samma möjlighet som snabbkopplingar på dagens traktorer.
• Granbarkborrejägare av Sören Lansfors. Gammal strängläggare som har fått nytt liv som barkborrejägare.