"Trädhot ökar osäkerheten om framtiden"
Ingen kan med trovärdighet bedöma hur stora skador vi har om tio år. Eftersom vädret är så avgörande kan vi inte ens säga något bestämt om nästa år, skriver Knut Persson i sin ledare.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Skogsbrukets två dominerande trädslag är båda utsatta för hot. Det ökar osäkerheten om framtiden, men det är omöjligt att bedöma hur allvarligt hotet är.
Framväxten av svensk skogsindustri och utvecklingen av det svenska skogsbruket bygger nästan helt på gran och tall. Tillsammans står de för 80 procent av virkesförrådet i de svenska skogarna, och sett över hela landet är de lika viktiga.
I södra Sverige är gran ett något större trädslag än tall. Det är också här vi har sett de snabbt ökande skadorna av granbarkborre. I år var skadorna dubbelt så stora som i fjol, och miljardbelopp har gått förlorade.
Ingen kan med trovärdighet bedöma hur stora skador vi har om tio år, eftersom vädret är så avgörande kan vi inte ens säga något bestämt om nästa år. Reportaget från Tjeckien som Land Skogsbruk publicerade för några veckor sedan visar vad som i värsta fall kan vänta även södra Sverige. De stora skadorna har lett till dubblerad avverkning och att priset på gran sjunkit med 60 procent.
De åtgärder som nu vidtas i Sverige minskar angreppen i förhållande till om ingenting görs. Men det är inte en bekämpning som har utsikter att lösa problemet med granbarkborre. I dag är det bara riktigt våta och svala somrar som kan göra det.
Det finns ingen anledning att svartmåla framtiden, att jämföra med almsjukan kan därför vara överdrivet. Almen har aldrig varit viktig i skogsbruket och almsjukan beror på svamp som sprids av en insekt. Men det kan ändå vara bra att komma ihåg att det finns trädslag i Sverige som nästan försvunnit beroende på en insekt.
Tall har inte lika allvarliga insektsangrepp som gran, här är betydligt större djur problemet. För hela landet har omkring varannan ungtall betesskador. Det hårda trycket på tallplantor har förekommit en tid, men i förhållande till tallens omloppstid är det ändå en kort tid. De flesta tallar som växer i dag var inte utsatta för dagens betestryck när de var plantor.
Det betyder att vi ännu inte sett vad dagens betestryck betyder när skogen blir äldre. Men de kortsiktiga skadorna med planteringar som misslyckas och extrakostnader för hjälpplantering är allvarliga nog.
Med tanke på granens utsatthet är det speciellt tråkigt att marker som är mer lämpade för tall planteras med gran eftersom älgarna äter upp tallplantorna. Men till skillnad mot granbarkborren vet vi precis vad som behöver göras för att minska betesskadorna.
Älgstammen måste reduceras kraftigt, kanske halveras.
Knut Persson