Det var den 20 april som Maria Forshufvud och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) under en välbesökt ceremoni i Stockholm klippte ett blågult band för att markera premiären för den nya märkningen.
Initiativet är brett och kommer från LRF, Livsmedelsföretagen samt Svensk Dagligvaruhandel. Parterna har gemensamt bildat Svenskmärkning AB, som äger och förvaltar märket.
undefined
– Det finns en så stark efterfrågan på svenska livsmedel och råvaror, det är det primära. Många konsumenter tycker att det är svårt att hitta det svenska och märkningen hjälper dem med det. Sedan bidrar märkningen till att öka försäljningen av svenska råvaror och på så sätt också till tillväxt och produktion i Sverige, säger Maria Forshufvud.
undefined
– Först blev jag förvånad. Nu när jag hämtat mig känner jag glädje och stolthet för märkningens skull. Det är fantastiskt roligt. Jag vet ju att det finns så många som har gjort stora avtryck under 2016.
Facit efter åtta månader är 5 000 godkända produkter från strax över 100 företag – hur väl stämmer det med dina förväntningar när märkningen sjösattes?
– Det har gått bra får man väl säga och det visar att märkningen kommer i rätt tid. Företagen ser behovet att möta konsumenternas önskemål. Tajmingen är rätt. Redan i dag ser vi också att märkningen bidrar till att öka efterfrågan på produkter som man tidigare kanske inte har tänkt så mycket på när det gäller ursprungskrav, till exempel mjölkpulver och äggpulver. Det är en tydlig signal till livsmedelsindustrin.
undefined
– Vi vill veta var maten kommer ifrån och känna oss trygga med ursprunget. Svenska bönder är otroligt viktiga i detta. De står för mycket av de värden som många konsumenter frågar efter och litar på. Det är verkligen ett förtroende att både värdera och förvalta.
undefined
– Det har varit intensivt. Sedan har jag glädjen att ha bra medarbetare som gör ett fantastiskt arbete. Utan dem och utan bra samarbeten med företag och stöd från ägarna hade vi inte kommit så här långt.
undefined
– En utmaning är att vi initialt har begränsade resurser. Vi har en kollektiv finansiering byggd på att företagen som använder märkningen betalar. Innan produkterna finns i butikerna är det en startsträcka där vi klokt måste hushålla med resurserna. Samtidigt vill vi exponera märkningen och skulle gärna vilja göra större satsningar på till exempel reklam.
undefined
– Göra märket välkänt hos konsumenterna. Vi vill attrahera ännu fler företag och genomföra PR-aktiviteter i samarbetet med märkesanvändarna.
Vad har hänt med svenskmärkningen om fem år?
– Då har vi butiker som är ordentligt skyltade med tydliga anvisningar om var exempelvis svensk frukt och grönt finns och som aktivt använder märkningen som en guide för konsumenterna. Vi bör också ha minst dubbelt så många märkesanvändare och märkta produkter som vi har i dag.
undefined
– Att tydliggöra det arbete som svenska odlare och uppfödare gör. Det finns så många värden i den svenska primärproduktionen. Där har jag mina drivkrafter. Kan jag bidra till att skapa förutsättningar för lönsam produktion genom en tydlig märkning och en ökande efterfrågan så är det fantastiskt. Och så tycker jag att det är roligt att vara med där det händer.
undefined
– Nej, nej, det gör man inte. Jag är noggrann och det har jag alltid varit. Jag kommer från en gård som födde upp djur, så svenskt kött är en självklarhet för mig. Tyvärr är det många som glömmer bort ursprunget ju högre förädlad råvaran är, men är företagen bra på att använda märkningen så blir det enkelt för konsumenterna att välja svenskt även när de ska köpa den färdiga gratängen eller ärtsoppan.
undefined
undefined