Utrivna fördämningar fick motsatt verkan
Utrivningen av fördämningar görs under förevändning att de ska skapa fritt strömmande vatten för att gynna öring och flodpärlmusslor. Men under sommaren visade flera exempel i Örebro län på motsatsen.
Utrivningen av fördämningar görs under förevändning att de ska skapa fritt strömmande vatten för att gynna öring och flodpärlmusslor. Men under sommaren visade flera exempel i Örebro län på motsatsen.
DAMMSJÖN
Dammsjön är den viktigaste reservoaren i Hammarskogsåns vattensystem norr om Guldsmedshyttan. Höjderna runt sjön gör att den fylls på snabbt och avvattningen kan ligga på fyra kubikmeter i sekunden när den är som störst.
Hösten 2017 ersattes den tidigare dammluckan med en forsfåra som dock redan under maj 2018 stod torr. I början av sommaren lejde länsstyrelsen in en grävskopa för att justera den, men utan framgång.
Det fanns inget flöde under juli och de inledande veckorna i augusti och det vatten som fanns utgjordes av gölar.
– Jag är ingen expert men jag har talat med närboende som såg när fiskar låg och kippade efter andan och hur flodpärlmusslorna inte klarade sig, säger Ulf Örtlund, som i 16 år skötte regleringen och är ägare till kraftverket i Guldsmedshyttan.
Ulf Örtlund menar att han trots den torra sommaren hade med hjälp av dammluckan kunnat hålla ett flöde mellan Dammsjön och Gränsjön med en minimitappning på 50 liter i sekunden.
– Jag föreslog för Daniel Bergdahl på länsstyrelsen att de kunde ha behållit dammluckan och haft den som säkerhet, men det var han inte intresserad av.
Sammanlagt fyra dammar i vattensystemet är utrivna. Det är bara fördämningen vid Gränsjöns utlopp som är kvar, men även den vill Kammarkollegiet och länsstyrelsen ta bort.
Länsstyrelsen har satsat sammanlagt sex miljoner kronor på att säkerställa fri fiskvandring i Hammarskogsån. Även mellan Myggsjön och Rösjön har flödet avstannat under sommaren.
Guldsmedshyttans kraftverk har efter en dom i mark- och miljödomstolen fått klartecken för fortsatt drift. Domen har i delar överklagats av Kammarkollegiet och länsstyrelsen.
BREDSJÖBÄCKEN
Vid utflödet från Bredsjön nära Stjärnfors i Ljusnarsbergs kommun har en fördämning rivits ut. Under dammluckorna fanns tidigare ett rör som alltid ledde vatten in i den cirka 1,5 kilometer långa bäck som leder till Rälsälven. Men efter utrivningen, som skedde i början av 2018, torkade fåran ut.
Sedan flödet började sina tog länsstyrelsen dit en grävmaskin för att försöka få fart på vattnet, dock utan att lyckas.
Bengt Nyvall, 80, som känner området sedan barnsben säger att han aldrig tidigare under sin livstid sett så många döda flodpärlmusslor. På en sträcka av bara 100 meter hittade han massvis av tomma musselskal. Även öringen har tagit skada eftersom dessa två arter lever i symbios med varandra.
– Här har funnits bäcköring sedan tidigare. Nu såg jag några små yngel, inte mer. De enda musslor som fanns kvar satt i små gölar, berättar Bengt Nyvall.
– Det är sorgligt, jag blev nästan tårögd när jag såg det. Åtgärden har fått rakt motsatt verkan mot vad som var tänkt, allt på grund av okunniga människor.
MULLÅN
Till en kostnad av 2,7 miljoner kronor och med ett bidrag på 950 000 kronor från Naturskyddsföreningens fond Bra Miljöval rev länsstyrelsen ut dammen i Mullhyttan norr om sjön Teen sydost om Degerfors. Syftet var liksom vid motsvarande åtgärder på andra håll att skapa fria vandringsvägar för att gynna öring och flodpärlmussla.
Under sommaren 2018 konstaterade närboende att vattenflödet i Mullån hade upphört helt och fann ett stort antal döda flodpärlmusslor. Dessutom hade både kräftor och öringar dött av bristen på vatten.
Till P4 Radio Örebro beklagade vattenvårdshandläggare Daniel Bergdahl och konstaterade att tajmingen för dammrivningen inte varit den bästa. Om dammen varit kvar skulle vattendjuren ha kunnat räddas. Trots detta anser Daniel Bergdahl att dammrivningen i längden ger en så naturlig miljö som möjligt och därmed gynnar musslan och övrigt djurliv.
Länsstyrelsen vidtog i efterhand åtgärder för att försöka släppa på mer vatten i Mullån.
FRÄSEBÄCKEN
Fräsebäcken, som utgör gräns mellan Örebro och Västra Götalands län, var en av de första där länsstyrelsen tog bort ett antal fördämningar. Nu har den under tre somrar i rad varit uttorkad.
Hela kostnaden för borttagandet av totalt fyra dammar, som var beräknad till 665 000 kronor, finansierades med bidrag från Naturskyddsföreningens fond Bra Miljöval.
"Utrivning av dammarna i Fräsebäckens nedre lopp kommer att återskapa naturlika fiskvägar och tillföra nya strömbiotoper", skrev länsstyrelsen i sin bidragsansökan.
– Det finns ett fundamentalt feltänkande. Öringen är till att börja med inplanterad och i dessa vattendrag har det aldrig funnits någon fiskvandring för att det helt enkelt under långa perioder finns för lite vatten i systemen, säger Göran Hartman, dammägare och ledande i nätverket Tivedens vänner.
IMÄLVEN
Utrivningarna av dammar i Imälven påbörjades redan 2011 och flera små vattenkraftverk försvann. Imälven är ett biflöde till Svartälven och rinner ut i sjön Möckeln i Karlskoga.
Den klassas som ett nationellt särskilt värdefullt naturvatten, främst tack vare de cirka 33 000 flodpärlmusslor som för några år sedan fanns i älven.
I somras var Imälven periodvis helt torrlagd och närboende kunde konstatera ett stort antal döda flodpärlmusslor. Där dammarna tidigare fanns har det vuxit igen och på stenarna sitter skarvar i väntan på att fånga fisk.
Enligt en vattenkraftsägare som känner området har den synliga förekomsten av flodpärlmusslorna nu minskat kraftigt.
"Flodpärlmussla har endast påträffats nedströms Utterbäck och nu får musslorna möjlighet att sprida sig i en stor del av avrinningsområdet", skrev länsstyrelsen i sin bidragsansökan till Bra Miljöval.