Sluta se landsbygden som ett problem
Politikerna måste sluta se landsbygden enbart som ett problemområde, en plats att hämta allt från råvaror till arbetskraft ifrån, skriver Lena Johansson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Vi hamnade på seminariet "Klarar landsbygden framtiden?" Högt över folkvimlet på Stureplan i Stockholm satt vi och förfasade oss över avfolkningen av landsbygden. Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, fotograf och författare till bland annat bokserien "Övergivna platser" gav en mörk bild av situationen i främst de gamla bruksorterna. Tomma bostäder, en åldrande befolkning, ont om jobb och nedlagd service gör att dessa orter hamnat i en ond spiral.
I valrörelsen pratades det mycket om landsbygden och partierna tävlade om vem som var landsbygdens bästa vän. Efter valet har visserligen Landsbygdsdepartementet återuppväckts, men uppgiften att få hela landet att leva spänner över fler departement.
Bilden av en tynande framtid för landsbygden är inte heller hela sanningen. Även om många orter, som en gång blomstrade och bidrog till Sveriges välstånd, nu känns sorgligt övergivna, växer faktiskt andra delar av landsbygden. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, har så kallade täta blandade kommuner och tätortsnära landsbygdskommuner haft ett positivt flyttnetto de senaste fem åren, det vill säga fler har flyttat dit än därifrån. Från storstadskommuner som Stockholm och Göteborg flyttar däremot betydligt fler än vad som flyttar in.
I glesbygden, det SCB kallar glesa landsbygdskommuner, är dock flyttnettot negativt. Det är bara till 19 sådana kommuner som fler har flyttat än därifrån. Bland dessa är Gotland, Hudiksvall och Åre. I övriga 26 glesa landsbygdskommuner var utflyttningen större än inflyttningen förra året.
Men vad händer nu med landsbygden? Är den intressant för politikerna även mellan valrörelserna? Förstår en regering där ingen minister kommer längre norrut ifrån än Borlänge, vad det innebär att bo i glesbygd?
Enligt Jan Jörnmark krävs omfattande statliga stöd för att vända utvecklingen i de tynande bruksorterna. Det stämmer att landsbygden har särskilda behov och att politikerna måste se och motverka dem.
Men politikerna måste också sluta se landsbygden enbart som ett problemområde, en plats att hämta allt från råvaror till arbetskraft ifrån. I Norr- och Västerbotten pågår till exempel en ny industrialisering och inflyttningen ökar, inte bara till städerna.
Det finns också bland många, särskilt unga barnfamiljer, en nyfunnen längtan att lämna storstan för ett liv på landet. Den nya tekniken och distansarbete ger ökade möjligheter till det. Men det kräver att politikerna visar sig vara just så vänligt inställda till landsbygden som de var under valrörelsen. Och att vallöftena blir verklighet, så att det går att bo och arbeta även i och från de gamla bruksorterna igen.