Vallstrategin som fungerar i vått och torrt

Förra sommaren körde Lars Larsson och sonen Niklas Larsson vatten med gårdens gödselspridare för att hjälpa till att släcka skogsbränder i torkan. Under den här säsongen har det kommit betydligt mer nederbörd i området. Det har gynnat vallproduktionen.

Ändrad strategi

Tidigare har målsättningen varit att inte skörda mer vall än vad som beräknas utfodras fram till augusti kommande år, men efter förra årets torka tänkte de om.

– Nu flyttar vi fram det så att skörden bör räcka till september eller oktober, säger Lars Larsson.

Lagret räckte

Förra sommaren klarade de sig någorlunda bra trots torkan, tack vare överlagring från en god skörd 2017.

– Lagret räckte långt in på hösten och vi behövde inte öppna 2018 års skörd förrän i början av oktober.

Sämre värden

Däremot hade gräset från torråret sämre värden än ett normalår. Men genom att blanda olika partier och fylla ut med inköpt kraftfoder klarade de avkastningen hyfsat.

– Att utfodra ett ensilage som har rätt näringsvärde betyder mycket för totalekonomin i ett mjölkföretag.

Sommarkorv packades

I år togs en förstaskörd på 10-15 hektar mer än normalt, som säkerhetsåtgärd och för att kunna komplettera förra årets ensilage. Delar av skörden packades till en så kallad sommarkorv. Den är smalare än vanligt, vilket möjliggör ett större dagligt uttag som i sin tur kan förhindra att det blir varmgång i sommarvärmen.

– Sommarkorven skördas också med lite lägre ts-halt. Vi upplever att det blir lite mer lagringstabilt då.

Märker korvarna

På alla korvar görs noggranna markeringar som bland annat anger gräsets näringsinnehåll och vilket skifte det kommer ifrån.

– Markeringarna gör även att vi kan hålla koll på förbrukningen och att vi får en uppskattning om hur mycket ensilage det ligger per meter korv. På så sätt kan vi också göra en efterkontroll hur fjolårets skörd blev.

Kollar efter hål

Lars Larsson säger att det inte är några problem att överlagra så länge man försäkrar sig om att korvarna är täta.

– Nackdelen med att lagra i korv är att det kan bli hål i plasten. Men vår ladugårdsförman är jätteduktig och ser efter korvarna så att det inte är några hål. Annars kan det mögla.

Några av korvarna har täckts med ett skyddande nät för att minska risken att fåglar och rävar gör hål i plasten.

– Vi har däremot lite begränsat med plats för att kunna överlagra mycket, säger Niklas Larsson.

Bra lagringsyta

Korvarna packas på en asfalterad lagringsyta. Det utgör ett bra underlag, jämfört med om korvarna lagras på en åker där det blir kladdigt med risk för jordinblandning i fodret. Skulle de ha ännu mer foder på lager skulle korvplanen förmodligen behöva byggas ut. Ett sätt att optimera inlagringen är att packa tätt.

Bredsprider

För några år sedan började de bredsprida vid skörd. Det har bidragit till ett foder med betydligt högre ts-halt. Då kan ensilaget packas hårdare, vilket optimerar plats på korvplanen och minskar plastkostnaden.

– Och så spar vi körningar eftersom vi slipper transportera massa vatten från åkern. Det vattnet finns ju i ladugården.

A- och B-vallar

För att optimera produktionen är de noga med vilket gräs som går till vilka djur. Vallarna är uppdelade som A- och B-vallar, där gräset från A ensileras i korvar och går till de högmjölkande korna. B-vallarna rundbalas och går till sinkor, dräktiga kvigor och kalvar. Samma vallfröblandning används på ytorna, men skillnaden är att B-vallarna inte flytgödslas och har lägre kalivärde på grund av jordarna.

Målet är att vallarna ska ligga i tre år med 25 hektar insådd per år, men förra året sådde de inte om på grund av torkan och inte heller 2017 eftersom det var för blött då. I år såddes 26 hektar vete och ärter med insådd av vallfröblandning direkt efter förstaskörden.