Våra barn och barnbarn ska också ha mat

Vi uppmanar Lundapolitikerna att bevara jordbruksmark till jordbruk. Nuvarande och framtida generationer förtjänar möjligheten till självförsörjning och ett värdigt liv i en redan osäker framtid, skriver debattörerna.

42 hektar är högklassig jordbruksmark utanför Lund hotas av bebyggelse.
42 hektar är högklassig jordbruksmark utanför Lund hotas av bebyggelse.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Än en gång planeras jordbruksmark att exploateras till andra ändamål än produktion av vårt dagliga bröd. Lunds kommun har planer på att köpa 42 hektar jordbruksmark vid Pilsåker i nordvästra Lund för industriändamål. Dessa 42 hektar är högklassig jordbruksmark (klass 8–10) och kan producera cirka 800 000 brödlimpor om året.

Vissa Lundapolitiker pratar om tillåtelse att göra ett undantag från Miljöbalken, där det står att brukningsvärd jordbruksmark endast får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk (Miljöbalken 3 kap 4). Vi passar också på att påminna om Lunds program för ekologisk hållbar utveckling, LundaEko. Där står att den högklassiga jordbruksmarken ska värnas (klass 8-10).

Är detta fall verkligen värt ett undantag? Svaret är ett klart nej!

Helsingborgs kommun planerar att bygga nya logistikcenter på åkermark som motsvarar 265 fotbollsplaner. Staffanstorps kommun planerar att bygga på åkermark och Trelleborgs kommun vill bygga ett fängelse på 50 hektar av Sveriges bästa åkermark.

Listan är längre än så och kunde ha blivit ännu längre om Ängelholms politiker inte tagit sitt förnuft till fånga och skrotat planerna på att bygga ett stort e-handelsområde på jordbruksmark. Varje år bebyggs 600 hektar åkermark, motsvarande cirka 1 200 fotbollsplaner, bort i Sverige.

Men kan vi inte importera mat? Förutom spannmål, socker och morötter är vi svenskar beroende av import av livsmedel för hälften av det vi äter. Vid en kris får vi väl livnära oss på morotskaka. Tyvärr går det inte att göra undantag från klimatförändringarna. Torkan i USA, Kanada, Ryssland och södra Europa har orsakat en minskad spannmålsproduktion, som i sin tur gett upphov till högre priser. Pandemier och dess påverkan på handel ger inte heller utrymme för undantag.

Och så var det var det där med att skapa arbetstillfällen. Men de kan väl skapas också i jordbruket? Hur ska vi annars få bröd, rapsolja, socker och öl om inte från vete, rapsfrön, sockerbetor och korn från åkermarken? Handlar det verkligen om arbetstillfällen eller om kortsiktiga lösningar? Lösningar som inte tar hänsyn till långsiktiga miljöaspekter som bevarande av biodiversitet som jordbruk bidrar till och till vår framtida matförsörjning.

Det är ett svek mot samhället och framtida generationer att inte bevara en av världens bördigaste jordar här i Skåne. Förstörelse av jordbruksmark är irreversibel. Tänk bara på att matjorden har bildats ända sedan inlandsisen drog sig tillbaka.

Vi uppmanar Lundapolitikerna att bevara jordbruksmark till jordbruk. Nuvarande och framtida generationer förtjänar möjligheten till självförsörjning och ett värdigt liv i en redan osäker framtid.

Sima Nasizadeh och Gry Loos Fahlvik, Extinction Rebellion

LÄS MER: Var är miljörörelsen när åkermarken är hotad?

LÄS MER: Att bygga på åkermark är inte billigt