Varför sägs aldrig detta i debatten om skogen?
30 procent av Sveriges skog ska brukas med kontinuitetsskogsbruk, säger Naturskyddsföreningen i sin policy för skogen. Men hur ska detta genomföras, undrar debattören.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Den hårda debatten kring skogen, mellan de som vill bruka skogen och de som vill förändra brukandet, har accelererat. Nästan alltid får miljörörelsen ställa skogsindustrin till svars. Miljörörelsen är David och skogsbolagen är Goliat när man läser rapporteringen i stora dagstidningar.
Kommentarer som "kan man lita på skogsägarna?" dyker upp. Jag skulle vilja vända på det och säga "kan man lita på staten?". Det är så mycket som lämnas utan konsekvensanalys, och då miljörörelsen ofta ger mer eller mindre radikala förslag, tycker jag att deras faktiska effekt på skog och människor, skulle behöva diskuteras.
Väldigt många verkar tycka illa om de enformiga granplanteringar som gjordes på gammal åkermark från 1960-talet och några decennier framåt. De skogarna börjar dock bli till åren och kommer snart att vara avverkningsbara. Det här tycker jag är ett exempel på en skog som skulle må bra av att huggas och där man kan få en mer artrik och varierad skog genom att till exempel släppa fram mer lövträd vid en nyplantering.
Överhuvudtaget borde vi satsa på att få in mera lövträd i skogen. När barrskogen får inslag av lövträd, vanligtvis björk, asp, sälg, rönn, ek, liksom andra trädslag, blir det en skog som kan stå emot brand bättre, den kan stå emot skadedjursangrepp som granbarkborre bättre och den hyser en betydligt större artrikedom.
Dessa granodlingar gjordes under starkt politiskt inflytande, och de marker som visar på störst biologisk mångfald återfinns bland de ägare som inte gjorde som man skulle. Det var i de flesta fall de privata skogsägarna som var olydiga, och det är där som vi finner mycket artrik skog idag. Så, kan man lita på skogsägarna, säger du? Kan man lita på staten, frågar jag.
Skogen måste skyddas till varje pris, Skogsstyrelsen behöver registrera nyckelbiotoper eller dylikt så att skogsägarna inte kan avverka, säger du. Varför då? Vi lever i en demokrati och äganderätten är skyddad i grundlagen. Avsätt i stället skog från det allmänna, det som vi alla äger gemensamt, alltså Sveaskog. Då slipper enskilda människors livsplaner slås i spillror när deras egendomar förlorar i värde.
Använd våra gemensamma tillgångar i Sveaskog för att avsätta skyddsvärd skog och lös ut skyddsvärd skog från de privata skogsägarna med utbytesmark från Sveaskog.
30 procent av Sveriges skog ska brukas med kontinuitetsskogsbruk, säger Naturskyddsföreningen i sin policy för skogen. Men hur ska detta genomföras rent politiskt? Kontinuitetsskogsbruk är en brukningsmetod bland flera som lämpar sig i flerskiktade skogar på vissa marker. Ska alla skogsägare tvingas till kontinuitetsskogsbruk på 30 procent av sina marker?
I praktiken innebär det att man där måste ha granskog, eftersom gran är det enda inhemska barrträd som kan växa i skugga, skymd under andra träd. I så fall kommer många att tvingas ha granskog på marker som egentligen är för torra. I en varmare värld blir granen, ett träd som kommer norrifrån, utsatt för värmestress med bland annat stora granbarkborreangrepp som följd.
Eller ska de stora skogsbolagen idka kontinuitetsskogsbruk på sina marker i stor skala? Att köra ofta med maskiner i skogen för att ta ut enstaka träd leder till ökade risker för körskador med röta och vindfällen som följd.
För att få en mer artrik skog behövs fyra saker: mer död ved, fler gamla träd, fler grova lövträd och fler träd som får stå kvar för de marklevande svamparnas skull. Lövträd vill inte växa i en skuggig granskog. Gamla träd vill man antagligen ta tillvara i ett kontinuitetsskogsbruk för att tjäna några pengar över huvud taget.
Varför ska 30 procent av Sveriges skog, i praktiken 75 procent av Sveriges granskog, brukas med kontinuitetsskogsbruk? Är det de stora skogsbolagen, statliga Sveaskog eller de privata skogsägarna som ska göra detta, och hur ska man gynna förekomsten av lövträd, gamla och döda träd i en sådan skog?
Amalia Mattsson, skogsägare, Norrtälje