Värmeböljorna ökar värdet på svensk åkermark
Sommarens torka och värmeböljor i Europa visar hur viktig matproduktion på svenska åkrar kan bli i framtiden. Därför måste skyddet för åkermarken skärpas, skriver Lena Johansson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Värmeböljorna har sköljt över Europa i sommar. I de sydligaste delarna kom högsommartemperaturerna ovanligt tidigt, och i Italien har regeringen utlyst nödläge efter den torraste sommaren på 70 år. Många länder har också drabbats av gräs- och skogsbränder.
I Sverige ser däremot skörden ut att bli normal. Välkommet både för bönder och landets livsmedelsförsörjning i tider med höga kostnader på insatsvaror och hot om livsmedelsbrist bland annat på grund av kriget i Ukraina.
Värmeböljor och torka är något vi tvingas anpassa oss efter. Meteorologer och klimatforskare varnar för att det förändrade klimatet kommer att leda till mer extremväder och häftigare väderomslag. Vissa grödor kommer kanske inte heller att kunna odlas i södra Europa. Redan idag tar till exempel vinodlingar stryk av alltför mycket sol och värme.
En prognos som gjorts av den kände belgiske miljöekonomen Steven van Passel visar att om temperaturerna fortsätter att öka kommer stora delar av Europa inom 50 år att ha ett så annorlunda klimat att möjligheten att odla försämrats kraftigt och värdet på jordbruksmarken rasar. I stora delar av Spanien, Portugal, Italien och Grekland har förutsättningarna att odla livsmedel förändrats med över 80 procent.
Enligt samma prognos kommer odlingsförutsättningarna i ett fåtal europeiska länder istället att förbättras. Främst i Sverige, men också i övriga Norden, Storbritannien och Irland. Odlingssäsongen förlängs och klimatzonerna förskjuts norrut.
Det gör den svenska åkermarken än mer värdefull. Men politiker och andra, som annars är kvicka att dela ut kostråd och andra klimattips för gemene man, verkar ändå inte ha insett hur viktig denna resurs är och kommer att bli. Då skulle inte så mycket svensk åkermark fortsätta att exploateras.
Enligt en rapport som Jordbruksverket släppte förra året har 84 000 hektar åkermark försvunnit de senaste tio åren. Bland annat på grund av att vägar, järnvägar och bebyggelse placeras på jordbruksmark. Särskilt hotad är marken i Skåne där landets bördigaste jordar finns.
Mot bakgrund av dessa fakta måste skyddet för åkermarken stärkas. Ett litet antal kommuner har visserligen på senare år infört stopp för byggande på åkermark, men besluten åtföljs ofta av undantag och brasklappar. Och på andra håll i Sverige är fortfarande exploatering av tusentals hektar planerad.
Visserligen är det enligt Miljbalken redan förbjudet att bygga på "brukningsvärd jordbruksmark", men dispens ges om byggnationen är av väsentligt samhällsintresse. Den givna frågan är då om det inte är av väsentligt samhällsintresse att bevara den svenska jordbruksmarken så att vi kan få mat även i framtiden.