Förutsättningarna för aktivt och hållbart skogsbruk håller på att undergrävas genom nya EU-beslut. Men vi kommer att ta strid för bättre villkor för skogsnäringen, skriver två riksdagsledamöter och en EU-parlamentariker från Moderaterna.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Skogen och det aktiva skogsbruket är viktigt för näringslivet och för omställningen till ett mer hållbart samhälle. Med rätt förutsättningar kan den växande skogen göra ännu större nytta, både genom att binda mer koldioxid och bidra med råvara till nya produkter. Det vill Moderaterna fortsätta uppmuntra.
Men tyvärr håller förutsättningarna för det aktiva och hållbara skogsbruket i Sverige återigen på att undergrävas genom nya beslut på EU-nivå.
I skuggan av coronakrisen har EU-kommissionen presenterat en ny strategi för biologisk mångfald. Arbetet för att säkra den biologiska mångfalden är mycket viktigt. Men strategin har ett ensidigt fokus på att skogen ska skyddas hellre än att hållbart brukas. Blir förslagen verklighet kommer de ha stor påverkan på den svenska skogsnäringen.
I EU har skogsfrågan länge varit komplicerad. Det är svårt att komma överens i en union där många länder knappt har någon skog alls, medan länder såsom Sverige och Finland har stora arealer. Det behövs en balans som tillåter medlemsländerna att kombinera ett aktivt skogsbruk med att bevara den biologiska mångfalden.
I EU-kommissionens strategi saknas dock den helt nödvändiga balansen. Det finns flera delar som på allvar hotar den välfungerande skogsvård vi har i Sverige, vilken säkerställer en hög virkesproduktion samtidigt som viktiga naturvärden värnas.
Kommissionen föreslår att 30 procent av all natur i EU ska skyddas enligt lag. Det innebär i praktiken att mer skog behöver skyddas. Ambition kan låta vällovlig, men redan i dag är 27 procent av all skog i Sverige undantagen från produktion.
Krav på att mer skog ska skyddas innebär att mindre skog kan brukas. Förutom att vara ett ingrepp i ägande- och brukanderätten för enskilda skogsägare och skogsindustrin försvårar det för Sveriges möjligheter att bedriva en ambitiös klimatpolitik.
Förslaget riskerar att drabba Sverige särskilt hårt. Det finns sju sätt att kategorisera skyddad natur enligt den FN-konvention som ligger till grund för EU:s arbete med biologisk mångfald. Det innebär att andelen skyddad natur kan redovisas på olika sätt. Sverige har – till skillnad från många andra EU-länder – valt ett snävt synsätt.
I sina beräkningar inkluderar svenska myndigheter bara formellt skyddade områden som utgör 14,5 procent av Sveriges areal. Med nuvarande metod skulle Sverige alltså behöva skydda mer än dubbelt så mycket natur för att leva upp till EU-kommissionens förslag. Det är såklart helt orimligt.
Detta kan jämföras med exempelvis Tyskland, som redovisar att de skyddar 37 procent av sin natur. En rapport från LRF visar att om Tysklands redovisningsmetoder användes skulle motsvarande tal för Sverige vara 58 procent. Sveriges redovisning snedvrider bilden av vårt lands naturvård. I förlängningen riskerar det att leda till att beslut i såväl Sverige som EU fattas på felaktiga grunder.
Skogspolitiken är en i grunden nationell fråga. Svensk skogspolitik har länge kännetecknats av principen om frihet under ansvar, och det har fungerat väl. Men då måste skogsägare ges rätt förutsättningar. Därför kräver vi följande:
Mer skogsmark ska inte undantas från produktion i Sverige. Om kraven på att skydda mer skog fortsätter kommer Sverige snart i praktiken att få ett avverkningstak. Det skulle innebära en kraftig inskränkning i skogsägarnas äganderätt och försvåra för alla de människor som lever av skogen.
Svenska myndigheter ska redovisa andelen skyddad natur på ett sätt som är förenligt med våra nationella och internationella åtaganden. Men det är inte rimligt att använda redovisningsmetoder som helt i onödan minskar den svenska skogsnäringens konkurrenskraft och försvårar skogens bidrag till klimatarbetet.
Ska vår skogsnäring fortsatt vara världsledande måste detta ändras. Moderaterna kommer ta strid för att skapa bättre förutsättningar för vår skogsnäring att klara de nya kraven från EU. Vi förväntar oss att regeringen förstår allvaret och gör likadant. Det tjänar alla på, särskilt miljön och klimatet.
Jessica Polfjärd,
Europaparlamentariker (M)
Jessica Rosencrantz,
Miljö- och klimatpolitisk talesperson (M)
John Widegren,
Landsbygdspolitisk talesperson (M)
