Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Daniel Öhman, Ekots granskande reporter, hade 9 mars 2023 ett inslag med rubriken "Ministerns klimatråd om maten ifrågasätts av forskare". I inslaget hävdas: ”Men trots att det råder stor enighet i forskarvärlden om att vi borde minska vår kött- och mjölkkonsumtion för klimatets skull är det inget landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) vill påverka.”
Daniel Öhmans svar på följande fråga är intressant: ”Vilka kriterier, och vilken (vilka) källa, metodik, material har du nyttjat för att dra slutsatsen att ”det råder stor enighet i forskarvärlden om att vi borde minska vår kött- och mjölkkonsumtion för klimatets skull”?”
Daniel svarar: ”Det framgår bland annat i FNs klimatpanel IPCCs rapporter och FNs miljöorgan UNEP. Samt via genomgång av ett stort antal vetenskapliga rapporter och samtal med forskare. /D”
Den konsult eller forskare som hade en sådan lös förankring av centrala slutsatser skulle ej överleva på den konkurrensutsatta konsult- respektive forskningsmarknaden.
Låt oss ändå kolla vad FNs klimatpanel (IPCC) för fram i sin rapport "Climate Change and Land" i kapitlet fem "Food Security".
Vi ser att Wirsenius modell över globalt jordbrukssystem (se Wirsenius 2000), samt den så kallade planetära dieten (se Springmann et al. 2018, samt Willett et al. 2019) spelar avgörande roll. För Wirsenius del genom att vara originalkällan bakom den metodik som många andra av referenserna i detta kapitel nyttjar.
Logiken i Wirsenius (2000) bäddar för svält bland annat genom att i sin modell ej ha matjorden med för 4,9 miljarder hektar jordbruksmark globalt. Med detta framstår återföring av skörderester, stallgödsel, samt urin och fekalier från människans bosättningar som rena förlustflöden, eftersom modellen saknar matjord som med detta kan bevara och förbättra sin bördighet. Av samma skäl syns ej heller nyttan av vall och av baljväxter. Det är denna nivå av lantbruksvetenskapliga brister som förklarar Wirsenius och hans kollegers jakt på idisslare under över 20 år, där denna jakt numer också uttrycks i rapporter från FNs klimatpanel.
När Sverige i början av 1800-talet utvecklades från ett fattigt land med svält till en modern nordisk välfärdsstat var utvecklingen av växtodlingen med sexåriga växtföljder med vall och spannmål tillsammans med mjölkproduktionens utveckling en förutsättning (se Morell 2022).
Med logiken i Wirsenius modell klassas denna utveckling som synnerligen ohållbar. Givet Wirsenius modell borde dåvarande kronprinsen Carl Johan, sedermera kung Karl XIV Johan, när han instiftade ”Kongl. Svenska Landtbruks-Academien” år 1811 pekat med hela handen och meddelat att akademien skulle koncentrera sig på att för den svenska befolkningens väl och ve kraftsamla resurserna på att utveckla odlingssystem som väl försörjde ett veganskt kosthåll såsom det bästa, med ett kosthåll med en extrem kycklingdiet, mer än ett kvarts kilo per person och dag som det näst bästa, bara alla idisslarprodukter eliminerades. Detta är vad Wirsenius modell genererar som de klart bästa lösningarna för Sveriges och EUs hållbara kosthåll i Bryngelsson et al. (2016, se Science Direct).
Den planetära dieten införd i Sverige innebär att 80 procent av alla mjölkkor och 90 till 100 procent av det röda köttet ska bort – det vill säga allt utom fjäderfä. Detta ska nås via global governance, där man samtidigt har ambitionen att via den stora transformeringen av matsystemet, kunna skydda 50 procent av världens markareal och av världshaven från människans påverkan. Detta innebär att hårt tränga både nationers suveränitet över egna markresurser och marina system, samtidigt som äganderätten väsentligen sätts ur spel.
Det är denna diskurs, denna kör av röster, ur vilken vi nu kan urskilja Ekots och Daniel Öhmans stämma med sin variant av samma tema.
I verkligheten bäddar denna kör av röster för svält i Sverige, EU och globalt, där vi självmant ger Putin ytterligare ett vapen, matvapnet, att destabilisera våra samhällen och demokratier med.
Stefan Hellstrand, Tekn Dr Energi- och miljöteknik
Fil Lic Systemekologi - Naturresurshushållning
M Sc Lantbruksvetenskap - Husdjursskötsel