Vem tar prisrisken i elhandeln?
Hela prisrisken överförs enligt nuvarande modell från elproducenterna och elhandelsföretagen till konsumenten med politikernas och myndigheternas goda minne. Det är ett stort misslyckande, anser debattören.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
På Energimarknadsinspektionens webbplats kan man läsa om hur handeln på elmarknaden fungerar i praktiken. Det är mycket intressant läsning, inte minst med tanke på rådande situation vad gäller priset på el.
Följande citat återspeglar det faktum att prisrisken överförs helt till konsumenten, åtminstone för dem som har timpris alternativt genomsnittligt månadspris:
”Elpriset sätts på den nordiska elbörsen Nord Pool. Priset bestäms utifrån hur mycket det kostar att producera den sista kilowattimmen som behövs för att möta efterfrågan. Produktionsanläggningar med lägst produktionskostnader används först för att möta efterfrågan. Sedan tas dyrare anläggningar in i den mån de behövs.”
Innebörden är att timme för timme med en dags framförhållning fastställs Nord Pools spotpris baserat på behov till det pris som den dyraste produktionsanläggningen auktionerar ut. Slutsatsen är att de konsumenter som köper el baserat på Nord Pools spotpriser, antingen som ett månadsgenomsnitt eller som ett timpris, successivt betalar den högsta produktionskostnaden vid för varje tidpunkt gällande behov.
Många lever i villfarelsen att elhandeln till konsument därmed är konkurrensutsatt. Så kan det vara i de fall då konsumenterna har valt fast pris eller att handla förvaltad el. Då kan elhandelsföretagen använda Nasdaqs terminsmarknad för elhandel för att säkra upp sina framtida priser och leveranser.
I normalfallet för en enskild elkonsument är det timpris eller månadens genomsnittliga spotpris på Nord Pool som ligger till grund för de faktiska elkostnaderna. Denna förenklade marknadsmodell överför hela prisrisken från elproducenterna och elhandelsföretagen till konsumenten med politikernas och myndigheternas goda minne. Ett stort misslyckande, sett ur konsumentperspektiv.
Håkan Tegenrot, agronom