Norge och Finland har lämnat tvångsmetoderna vid skydd av skog. Genom att involvera och uppmana skogsägare att anmäla höga naturvärden för skydd till staten har konflikterna i skogen försvunnit, skriver företrädare för Norra Skog.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Skogsutredningens förslag om tvångsinlösning av enskild mark är inte värdigt en fungerande rättsstat. Det behövs nya tankebanor för att på ett legitimt sätt och med skogsägarens önskemål i centrum, lösa frågan om den fjällnära skogen.
Nuvarande situation i fjällnära skog har blivit ohållbar för både skogsägare och Skogsstyrelsen. Skogsägarna känner osäkerhet om de kan bruka skogen och anmäler områden för avverkning för att bringa klarhet i detta. Skogsstyrelsen tvingas i sin tur mobilisera alltmer resurser för att handlägga ansökningarna och fatta beslut om ersättning när skogsägare nekas att avverka på grund av höga naturvärden.
I samband med att regeringen nu presenterat satsningar på skydd av värdefull natur genom bland annat nya och utvecklade skydds- och ersättningsformer, vill Norra Skog konstruktivt bidra till en positiv utveckling i den fjällnära skogen.
Förhoppningarna var stora att Skogsutredningen skulle presentera en acceptabel lösning för skogsägare i fjällnära läge. Istället chockades skogsägarna av utredningens omvälvande förslag att tvångsinlösa och undanta ett gigantiskt skogsbälte om 100 mil från brukande inom fjällkommunerna. Utredningen, som tillsattes i syfte att stärka den enskilda äganderätten, förvandlades istället till en mardröm för redan hårt prövade skogsägare.
Att äga skog handlar så mycket mer än om monetär ersättning. Att vara skogsföretagare är en livsstil, ofta ett arv där man känner ansvar att förvalta tidigare generationers arbeten. Skogsutredningens förslag om tvångsinlösning av enskild mark är inte värdigt en fungerande rättsstat och saknar en bredare samhällsekonomisk konsekvensanalys.
Nu behövs istället nya tankebanor för att lösa frågan om den fjällnära skogen på ett inkluderande och legitimt sätt, där skogsägaren sätts i centrum med respekt för sina önskemål. Skogsutredningen föreslog ett arbetssätt som bygger på frivilligt formellt skydd. Tyvärr skulle arbetssättet inte gälla i den fjällnära skogen.
Norra Skog sträcker nu ut en hand till politiker och myndigheter att jobba tillsammans för att skogsägare, genom frivilliga avtalslösningar, ska kunna erbjuda samhället skydd av områden med höga naturvärden genom naturreservat, biotopskydd- eller naturvårdsavtal. Ett sådant arbetssätt skulle också bidra till ett för myndigheterna, administrativt och ekonomiskt hanterbart ersättningssystem över tid.
Våra nordiska grannar i Norge och Finland, har sedan länge lämnat tvångsmetoderna vid skydd av skog bakom sig. Genom att involvera och uppmana skogsägare att anmäla höga naturvärden för skydd till staten har konflikterna i skogen försvunnit. I Norge sker arbetet genom ”Frivilligt vern” i nära samarbete mellan skogsägarföreningarna och staten. Efter informationsinsatser är det skogsägarna som kommer med förslag på områden för formellt skydd.
Vi på Norra Skog är övertygade om att många skogsägare skulle vara beredda att delta i ett sådant program även i Sverige. För att programmet ska bli verklighet krävs ett tydligt politiskt uppdrag till myndigheterna att samverka med skogsägarföreningarna om frivilliga skyddsformer i den fjällnära skogen.
En förutsättning är att programmet bygger på frivillighet och respekt för skogsägarens önskemål. Vi ser fram emot en politisk dialog för hur ett sådant program kan utformas och vad vi som skogsägarförening kan bidra med.
Torgny Hardselius, ordförande Norra Skog
Jonas Eriksson, medlemschef, Norra Skog
