Samtidigt som tekniken utvecklas för att minska matsvinnet på gårdarna orsakar viltskadorna väsentligt minskade skördar. Enligt SCB förstörde viltet förra året 165 000 ton spannmål, motsvarande 330 miljoner limpor, skriver Lena Johansson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Matsvinn var en av punkterna när FN nyligen höll toppmöte om hur världens livsmedelssystem ska bli mer hållbara. En tredjedel av all mat vi producerar i världen kastas bort eller förstörs på annat sätt. Bara i Europa förstörs varje år så mycket mat att den skulle kunna föda 200 miljoner människor.
Det går naturligtvis inte ihop med ett hållbart matsystem. I utvecklingsländer är matsvinnet störst i livsmedelskedjans första delar, på grund av till exempel missväxt, dåliga lagringsmöjligheter och störningar i distributionen. I den rika delen av världen är svinnet däremot störst i de senare leden. Butikerna tvingas kassera mycket mat för att bäst före-datumet passerats. Men även i hushållen slängs stora mängder mat.
Den som kommit för långt från livsmedelsproduktionen inser kanske inte hur mycket resurser i form av tid, arbete, vatten, energi och så vidare det går åt att producera till exempel en limpa. Och den största respekt man kan visa ett slaktat djur är att äta upp köttet. Matsvinnet står också för en stor del av klimatgaserna och bidrar därmed till global uppvärmning och klimatförändringar.
Den svenska regeringen beslutade förra året att matavfallet totalt ska minska med minst 20 viktprocent per person till 2025. Dessutom ska andelen livsmedel som når butik och konsument öka, vilket skärper trycket på kedjans första led - lantbruk och förädling.
Ett väl fungerande livsmedelssystem måste vara miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart. En viktig förutsättning är att jordbruken är lönsamma och har råd att ställa om till ny teknik och nya arbetsmetoder.
Men samtidigt som metoder och teknik utvecklas för att minska svinnet på gårdarna har en ny parameter gjort att mycket råvara försvinner redan på åkrarna. Det är de kraftigt ökande viltskadorna som väsentligt minskat skördarna på vissa platser i Sverige. Enligt en rapport som SCB presenterade i somras förstörde viltet förra året 165 000 ton spannmål, vilket motsvarar 330 miljoner limpor. Värst är skadorna från vildsvin, men även gäss, rådjur och hjortar orsakar stora problem. I Södermanland, som var värst drabbat, förstörde viltet förra året 32 procent av ärtskörden, 10 procent av höstrapsen och 8 procent av spannmålsskörden.
Svenskt lantbruk är bland de mest hållbara i världen, men för att spänna bågen ytterligare måste lantbrukarna ges förutsättningar att bli lönsamma och konkurrera på lika villkor med kollegor i andra länder. Då gäller det att se över såväl regelbördan som jaktlagstiftningen. Kan vi hoppas på att regeringens "Färdväg för hållbara livsmedelssystem" gör det?
