Vi måste ta torkan på allvar
Lantbruket måste få en långsiktig lönsamhet så att företagen kan parera utmaningar som torka, stormar eller översvämningar, skriver Lena Johansson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Inte en droppe regn i långtidsprognosen och i de sydligaste delarna av Sverige torkar första vallskörden bort. Samtidigt stiger sommarvärmen, grundvattennivåerna sjunker och bevattningsförbud har redan införts i vissa kommuner. Det är inte utan att man börjar oroa sig för hur det ska sluta.
Meteorologerna varnade redan tidigt i våras för att vädersystemen tydde på att det skulle kunna bli en ny torksommar. Och i södra Europa kom torkan redan i mars och bidrog till att bland annat tomater och andra grönsaker blev rekorddyra.
Brandfaran är extremt stor i delar av Sverige, men ännu har tack och lov inte några stora skogsbränder drabbat oss. Till skillnad mot de enorma bränder som härjar i Kanada.
Varken meteorologernas varningar eller nyhetsrapporteringen om skogsbränder verkar dock ha fått myndigheter och politiker riktigt på tårna. Däremot har LRF med rekordtorkan 2018 i färskt minne satt igång sitt förebyggande krisarbete.
Efter sommaren 2018, pandemi, krig i Ukraina, höga priser på insatsvaror och stigande räntor är det många lantbruksföretag som får svårt att klara ytterligare en torksommar med låga skördar som följd. På många håll i södra Sverige är första vallskörden bara en fjärdedel av en normalskörd. Redan nu rapporterar slakterierna att slaktanmälningarna ökar. Det är brist på bete till djuren och många befarar att det också blir brist på foder till hösten och vintern.
Ökad utslaktning av djur och magra skördar drabbar också i förlängningen konsumenterna med höjda matpriser och ökad inflation som följd.
Det här är signaler som hela samhället måste ta på allvar och ge alla inblandade möjligheter att minimera riskerna för skador. Myndigheter måste vara lyhörda, snabbfotade och se till helheten, så att inte stuprörstänk skapar problem någon annanstans. Det är viktigt både på kort och lång sikt.
Jordbruket måste få en långsiktig lönsamhet så att företagen kan parera utmaningar som torka, stormar eller översvämningar. Det är enskilda företagares ansvar men också bankers, försäkringsbolags, myndigheters och politikers.
Beredskapen mot extremväder måste genomsyra allt från stadsplanering till miljöarbetet. Vår livsmedelsförsörjning är sårbar men måste vara ett högprioriterat område. Det om något har blivit mycket tydligt under de senaste åren.
Det skämtas ofta om att bönderna alltid gnäller på vädret. Än är situationen inte lika illa som för fem år sedan. Men det är just den oro som bönderna redan känner som hela övriga samhället måste ta på allvar om vi inte ska upprepa kriserna från 2018.