Vildsvin bär ofta matförgiftningsbakterier
Fler än hälften av de svenska vildsvinen bär på bakterier som orsakar matförgiftning. Nu har en ny diagnosmetod utvecklats för att snabbt kunna spåra smittan.
Fler än hälften av de svenska vildsvinen bär på bakterier som orsakar matförgiftning. Nu har en ny diagnosmetod utvecklats för att snabbt kunna spåra smittan.
Det är vanligt med matförgiftningsbakterier hos den svenska vildsvinsstammen. Nu har doktoranden Axel Sannö från SLU, utvecklat en snabb diagnosmetod för att hitta dessa bakterier.
– Matförgiftningsbakterier finns främst i svalget, men även i mag-tarmkanalen hos vildsvin. För att undvika förorening av slaktkropp och kött är det därför viktigt med god hygien vid slakten, säger Axel Sannö.
Läs mer: LRF: Positivt med nya regler men tar för lång tid
Även vid senare hantering av vildsvinskött är det viktigt med god hygien.
Det diagnostest som Axel Sannö har utvecklat, tillsammans med kollegor, kan påvisa dna från viktiga bakterier. Tester gjordes på slaktkroppar, avföring och köttfärs.
Främst var det de tre bakterierna salmonella, yersinia samt colibakterier, som kan orsaka EHEC, som var i fokus i undersökningarna. Forskarna hittade dna från minst en av dessa bakterier i prover från omkring hälften av de 178 undersökta vildsvinen, från både jaktgods och privata jägare. 46 vildsvin bar på dna från Yersinia enterocolitica, 37 på dna från Yersinia pseudotuberculosis och 32 individer bar på dna från någon salmonellabakterie.
I tjugo prover av vildsvinsfärs som jägare lämnat in hittades dna från Y. enterocolitica i fyra prover. Från dagligvaruhandeln och vilthanteringsanläggningarna togs tolv prover och i dessa fanns dna från bakterien i sex prover. Inga spår av salmonellabakterier eller Y. pseudotuberculosis påträffades.
– Det här innebär att det finns en risk för dem som hanterar och konsumerar färsen, vilket oftast är jägarna själva, och det är viktigt att denna information sprids, säger Axel Sannö.
Den nya molekylära dna-testmetoden som forskarna utformat kommer nu att vidareutveckla. En fördel som finns redan nu är att den är snabb, vilket är en fördel vid smittspårning.