Viltmästaren: ”För 20 år sedan var man bara jägare”
Förr kallades de för yrkesjägare, i dag är titeln viltmästare. De senaste tio åren har utbildningen till viltmästare utvecklats till att även omfatta kunskaper om lant- och skogsbruk.
Förr kallades de för yrkesjägare, i dag är titeln viltmästare. De senaste tio åren har utbildningen till viltmästare utvecklats till att även omfatta kunskaper om lant- och skogsbruk.
I takt med stora effektiviseringar inom jord- och skogsbruket har arbetsuppgifterna för en viltmästare utökats.
– För 20 år sedan var man bara jägare. Men de senaste 10 åren har viltmästaren allt mer blivit en driftledare även för lant- och skogsbruket. Det finns fortfarande gårdar som bara har yrkesjägare men det är några få stora gårdar med till exempel viltfågelsuppfödning och klövviltsjakt, säger Martin Liljeholm som är viltmästare och ansvarig för utbildningsfrågor vid Viltmästareförbundet.
Som viltmästare arbetar man i första hand med att förvalta viltet för att skapa förutsättningar för en rik natur och bra jakt. Många viltmästare är anställda på större gårdar, skogsbolag eller som jaktvårdskonsulenter vid Svenska Jägareförbundet. Man kan också jobba inom viltforskning eller som vilthandläggare på en länsstyrelse.
Numera finns det två kvoter vid intaget till viltmästarutbildningen - en med grundkrav på gymnasieutbildning och 36 månaders praktik på olika gårdar och en kvot för dem med akademisk examen.
Varför krävs det så lång praktik?
– Anledningen är att man verkligen ska se vad jobbet innebär. Viltförvaltningen kan skilja sig otroligt mycket i Sverige. Ofta tror kanske eleven att man får vara ute och jaga hela dagarna men det är långt mer än så. Det är därför vi vill utveckla utbildningen och peppar handledarna att även ge eleverna kunskap om jord- och skogsbruket på gården, säger Martin Liljeholm.
Varför finns en kvot för bara akademiker?
– Vi vill ha in folk med teoretisk bakgrund som har en vilja att jobba med våra frågor. Vi vill få räckvidd inom alla funktioner i samhället.
Vilka akademiker söker utbildningen?
– Väldigt olika, till exempel agronomer, skogsmästare och veterinärer. De vill bredda sina kunskaper inom jakt och natur.
Är det lätt att få jobb?
– Cirka 9 av 10 får jobb - mycket tack vare kontaktnät som byggs upp under studietiden. Sedan kanske det inte är drömjobbet man får först men man har utsikter att klättra i branschen. För akademikerna kan utbildningen betyda en viktig pusselbit för att få ett specifikt jobb. Många får tjänstledigt från sitt jobb för att arbetsgivaren kanske vill att de ska ha en viltmästarutbildning för vissa arbetsuppgifter.
Det är Viltmästareförbundet och Svenska Jägarförbundet som står för utbildningen och examinerar viltmästare.
Praktikkravet: Den första fasen inleds med minst sex månaders praktik. Sedan måste man klara ett teoretiskt och ett praktiskt prov för att få bli jaktelev. Därefter får eleven under tre år göra 30 månaders praktik på tre olika platser (minst 10 månader på varje ställe). Under praktikperioderna betygsätts eleven av sina handledare. När all praktik är avklarad sker uttagningen till viltmästarkursen. Vid den görs en bedömning av bland annat elevbetyg och praktiktid.
Examinationskursen hålls under nio månader och utförs av Svenska Jägareförbundet på Öster-Malma jaktvårdsskola i Södermanland.
Intag till kursen görs vart tredje år. I sommar är det intag till kursen som startar 2021. Till den finns 10 platser vardera för jaktelever respektive akademiker.
Mer info finns på viltmastare.se/utbildning