Borgström: ”Viltskador kostar bönderna miljarder”
Hjortdjur, vildsvin och gäss orsakar skador med stora ekonomiska förluster och frustration som följd. Där finns ingen plan, skriver LRF:s ordförande Palle Borgström i ett debattinlägg.
Vi jord- och skogsägare som jobbar med naturen får man räkna med ett och annat oförutsägbart missöde. Men nu har det gått för långt. De omfattande skadorna som en alltför stor viltstam orsakar, leder till stor frustration och uppgivenhet. Marker som brukats i generationer har i vissa fall blivit obrukbara.
På flera håll i Sverige hotas skogsbruk och lantbruk ekonomiskt av de ökade stammarna av älg, hjort och vildsvin. Totalt förlorar Sveriges lantbrukare miljardbelopp och det är inte hållbart.
Det är som att elda för kråkorna. Varje arbetad timma som läggs på att ta fram foder, råvaror eller virke är bortkastad när i stort sett hela värdet äts upp av viltet.
LRF har under lång tid arbetat för att uppmärksamma myndigheterna på utvecklingen av viltskador i skog och jordbruk. Och därför är det bra att både Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket är tydliga med att betesskadorna måste minska.
Naturvårdsverket konstaterar att avskjutningsmålen för älg inte har uppnåtts. Och att det finns behov av uppföljning, planering och styrning på alla nivåer inom älgförvaltningen. De säger också att älgstammen ska vara i balans med betesresurserna och att antalet älgar ska vara anpassade till målsättningen för skogens utveckling och den biologiska mångfalden.
Från och med 2019 ska Naturvårdsverket följa upp och analysera skadorna från älg på länsnivå. Något som LRF ser som ett steg i rätt riktning.
Men fortfarande leder hjortdjur, vildsvin och gäss till stora ekonomiska förluster och frustration och där finns ingen plan. LRF vill därför se att myndigheternas enighet om minskade betesskador, även leder till en tydligare förvaltningsplan för vilt som hjort, vildsvin och gäss.
Här behöver vi myndigheternas hjälp omgående för att våra medlemmar ska känna hopp inför framtiden. Det är också av största vikt att vi får hjälp av jägarkåren för att minska vilttrycket. Det är den enda möjligheten om vi ska kunna fortsätta producera mat i de värst drabbade områdena men också om vi ska kunna använda skogen i klimatarbetet.
Palle Borgström,