Vindkraften är ingen bra energikälla

Fler och fler börjar inse verkligheten kring vindkraft, skriver Henrik Wachtmeister, vice ordförande för Föreningen Svenskt Landskapsskydd.

Det är glädjande när man läser om riksdagspolitiker som i Land Lantbruk säger att de inte vill ha fler vindkraftverk på land. FOTO: THOMAS ADOLFSÉN/SCANDINAV

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Det är alltid intressant att läsa artiklar och inlägg rörande energi, elpriser och vårt elsystem, särskilt rörande vindkraft. Men mycket kommer inte fram.

Sedan 1999 har Föreningen Svenskt Landskapsskydd insett hur vindkraften varit med i förhandlingar i miljödomstolarna, svarat på remisser, läst ansökningshandlingar och miljökonsekvensbeskrivningar från vindkraftsprojektörer, medverkat i samrådsprocesser, talat med hundratals personer i hela landet, medverkat i seminarier och hållit föredrag i ämnet vindkraft.

Ett antal fakta som sällan kommer fram måste beaktas, även om det svider:

  • De långa handläggningstiderna beror mest på dem som ansöker om att få bygga vindkraft. Ibland tar det över 10 år. Närboende får några veckor på sig att lämna synpunkter och överklaga.
  • Tillståndsgivande myndigheter litar fullt på vad som står i ansökningshandlingarna medan berörda grannars argument mer eller mindre avvisas.
  • Naturvårdsverkets vägledning kring ljudfrågan är tydlig men alla struntar i den som skulle skydda närboende från sömnproblem och värdeminskning på fastigheter.
  • Vi har identifierat cirka 80 ekonomiska och juridiska fördelar som vindkraftsbranschen fått genom åren.
  • Vindkraft är förmodligen världens sämsta energikälla vad gäller leveransförmåga, konsekvenser för omgivningen och elsystemet.
  • Konsekvenser för landskapet, naturen, livsmiljöer, närboende, äganderätt och allemansrätt väger väldigt lätt vid en tillståndsprövning. De körs effektivt över av myndigheter och miljödomstolar.
  • Samerna kommer förmodligen att utplånas om de nya verksamheterna i Norrland ska få el från vindkraft.
  • Vindkraften klarar inte EU-direktivet 631/2016 gällande krav på att upprätthålla stabilitet, frekvens och spänning i nätet.
  • Vindkraften klarar inte heller kravet på det som kallas energy return on energy invested. Vindkraft når upp till 5–6 på skalan där 7 är kravet. Andra energikällor ligger på 50–70.
  • En investerad megawatt i en planerbar energikälla ger 2–2,5 gånger mer el än en investerad megawatt i ett vindkraftverk.
  • Verkningsgraden för vindkraft ligger på i bästa fall på 50 procent.
  • Svenska kraftnät, som garanterar att det hela tiden finns balans i nätet mellan produktion och konsumtion av el, räknar med att under årets kallaste dagar kan vindkraften bara leverera 10–15 procent av sin kapacitet.
  • Vindkraften kan bara utlova 2 procent av sin kapacitet i framtiden.
  • Under det senaste halvåret 2022 har vindkraften stått stilla i 80 procent av tiden.

Snabbt och billigt är parollen från vindkraftsanhängarna. Men den tidigare energiministern talade inte sanning när han sa att vi kan få havsvindkraft inom två år. Alla seriösa tekniker säger 8–10 år.

Enligt SOM-institutet tappar vindkraften i popularitet varje år. Fler och fler börjar inse verkligheten kring vindkraft. Det är glädjande när man läser om riksdagspolitiker som i Land Lantbruk säger att de inte vill ha fler vindkraftverk på land. Man kan inte offra landsbygden för en energikälla som är så dålig från alla synpunkter. Landsbygdens oproportionella lidande måste upphöra.

Henrik Wachtmeister,
vice ordförande, Föreningen Svenskt Landskapsskydd