Volvo T24 blev soldriven och självgående

Jesper Elsander och Rasmus Larsson tröttnade på att rensa ogräs. Av en Volvo T24 från tidigt 1950-tal byggde de en autonom maskin som ska kunna utföra en rad olika sysslor på egen hand – nu tävlar de i Teknikutmaningen.

Den gamla fotogendrivna T24:an drivs nu av en 1800-watts elmotor och solpaneler, och kan på egen hand utföra en rad arbetsuppgifter.
Den gamla fotogendrivna T24:an drivs nu av en 1800-watts elmotor och solpaneler, och kan på egen hand utföra en rad arbetsuppgifter. FOTO: JESPER ELSANDER

Det började med att Jesper Elsander och Rasmus Larsson satt och spånade kring den mödosamma ogräsrensningen på det andelsjordbruk Jesper Elsander driver utanför Borlänge.

– Varför måste traktorer gå så fort och dra så stora redskap? Om vi stryker människan ur ekvationen kan vi hitta helt andra lösningar, säger Rasmus Larsson.

Lägre förbrukning

Autonomi öppnar för mindre och energieffektivare enheter.

– Eftersom de varken behöver äta eller sova måste de inte åka så snabbt, vilket medför lägre effektförbrukning. Detta i sin tur medför kostnadseffektiva konstruktioner, säger Rasmus Larsson.

Den gamla fotogendrivna T24:an drivs nu av en 1800-watts elmotor och solpaneler, och kan på egen hand utföra en rad arbetsuppgifter.
Den gamla fotogendrivna T24:an drivs nu av en 1800-watts elmotor och solpaneler, och kan på egen hand utföra en rad arbetsuppgifter. FOTO: TOMMY HARNESK

Han köpte en bättre begagnad Volvo T24, och installerade elmotor på 800 watt tillsammans med batterier från en gammal telestation. En första lyckad testkörning genomfördes på el från kraftuttaget.

Sedan dess har traktorn försetts med en större 1,8 kilowatts motor från en elscooter, och batteripacket laddas nu av solcellspaneler på totalt 1,1 kilowatt.

Men det stora projektet har varit automatiseringen.

– Vi har enbart utgått från delar som är lätta att hitta billigt på internet, för att hålla kostnaden låg. Motorstyrningen sköts med en vanlig GPS för tre-fyratusen kronor, och vi har köpt två stycken så den ena fungerar som basstation, säger Jesper Elsander.

Alla parametrar kan styras över wifi från en smart telefon eller dator.
Alla parametrar kan styras över wifi från en smart telefon eller dator. FOTO: JESPER ELSANDER

GPS-systemet gör det möjligt att styra traktorns position med en precision på 14 millimeter. Även trepunktslyften som bär redskapen regleras automatiskt.

– Huvuddatorn är en Raspberry Pi 3, och alla parametrar kan styras hemifrån eller på plats med smart telefon eller dator, säger Jesper Elsander.

Kapacitet på 20 hektar

Under fjolåret genomfördes försök där maskinen rensade ogräs, kupade potatis, sådde spenat, samt tog upp potatis med en enkel kraftuttagsdriven enradig sållmatteupptagare. Hastigheten låg på cirka en kilometer i timmen, så vid 0,8 meters radavstånd och rensning av två rader i taget blev maxkapaciteten cirka tre hektar per dygn.

– Vid mekanisk rensning med en överfart i veckan, kan kapaciteten alltså vara uppemot 20 hektar. De utförda försöken bevisar våra antaganden om precision och kapacitet, säger Jesper Elsander.

Tack vare GPS-systemet kan traktorn styras med en precision på 14 millimeter.
Tack vare GPS-systemet kan traktorn styras med en precision på 14 millimeter. FOTO: JESPER ELSANDER

Till säsongen 2022 ska justeringar implementeras, som minst väntas fördubbla marschhastigheten. Maskinen har dubbla oberoende säkerhetssystem. Det ena med IR-sensorer som registrerar om någon finns inom fyra meter framför traktorn, som då saktar in och slutligen stannar och varnar. Det andra systemet består av mekaniska brytare på fronten, som genast stoppar maskinen om den kommer mot något.

Grundbult i odlingssystemet

Traktorn är tänkt som en grundbult i ett fossilfritt ekologiskt odlingssystem där den ska kunna bereda odlingsbäddar, så, plantera, vattna och gödsla, rensa mellan odlingsrader och bära ram för manuell rensning, sätta potatis och underlätta skörden.

– Vi ska göra nya körningar under året där vi testar den på flera nya uppgifter, säger Jesper Elsander.

Man ska också vidareutveckla den autonoma driften.

– Som det är i dag så vet maskinen var den kört förut, och kan följa samma spår igen. Tanken är att installera sensorer som kan se var det är harvat och var det är sått, så man kan vara mer säker på att inte hamna fel, säger Jesper Elsander.