2018 i bilder: Optimism – trots att 25 000 hektar gick upp i rök

Det blir en skogsseger när EU-parlamentet röstar för att talloljan är förnybar och att stubbar och rundvirke kan vändas för bioenergi. Mitt i sommaren slår torka och skogsbränder till. I spåren följer intorkade skogsplanteringar och växande populationer av barkborrar.

FOTO: PIA GYLLIN/STAFFAN CLAESSON/ROLF SEGERSTEDT

Regeringen bestämmer sig för att se över artskyddsförordningen, något som välkomnas av skogsägarna. "Som det är i dag så är inte lagstiftningen förenlig med äganderätten. Så det är bra att man äntligen kommer till skott med en utredning", säger Sven Erik Hammar, LRF Skogsägarna, när beskedet kommer.

Efter sommarens 300 skogsbränder där 25 000 hektar skog går upp i rök anslår regeringen 110 miljoner till drabbade skogsägare och industrin. Skogsstyrelsen reviderar senare siffran till att det räcker med 72 miljoner.

Många väntar på Mark- och miljödomstolens utslag i det principiellt viktiga målet där privata skogsägare stämt staten för utebliven ersättning vid nekad avverkning i fjällnära skog. Då huvudförhandlingen avslutas i början av december meddelas att domen kommer den 17 januari nästa år.

I kölvattnet av en urstark skogskonjunktur råder dock optimism bland svenska skogsägare, visar Skogsbarometern. Och 60 procent svarar att de skulle investera i mer skog om de hade en miljon över.

Karl-Anders Högberg, forskare på Skogforsk, ska i ett projekt med andra experter försöka lösa mysteriet med tallar som har ett busklikt utseende och som utvecklar flera toppskott. Det finns många idéer om vad skadorna beror på: klimat, genetik, plantodling, insekter eller svampar. "Många spekulerar, men ingen vet säkert", säger han.
Karl-Anders Högberg, forskare på Skogforsk, ska i ett projekt med andra experter försöka lösa mysteriet med tallar som har ett busklikt utseende och som utvecklar flera toppskott. Det finns många idéer om vad skadorna beror på: klimat, genetik, plantodling, insekter eller svampar. "Många spekulerar, men ingen vet säkert", säger han. FOTO: TORBJÖRN ESPING
Drönaren i skogen når nya höjder när den kopplas ihop med VR-glasögon. Med dem kan skogsägaren se sin skog ovanifrån samtidigt som en skoglig tjänsteman eller virkesköpare beskriver vad de ser från luften.
Drönaren i skogen når nya höjder när den kopplas ihop med VR-glasögon. Med dem kan skogsägaren se sin skog ovanifrån samtidigt som en skoglig tjänsteman eller virkesköpare beskriver vad de ser från luften. FOTO: MARIE HENNINGSSON
Glenn Persson från underentreprenören NA Jonson avverkar skog på torra marker med brandvakt i Björklinge utanför Uppsala i juli. Brandvakten följer noggrant avverkningen och kollar av området, både under arbetet och efteråt.
Glenn Persson från underentreprenören NA Jonson avverkar skog på torra marker med brandvakt i Björklinge utanför Uppsala i juli. Brandvakten följer noggrant avverkningen och kollar av området, både under arbetet och efteråt. FOTO: STAFFAN CLAESSON
Den nya mätramen med riggade kameror är ett genombrott för automatisk virkesmätning. Vid sågverken i Värö och i Alvesta ersätter kamerorna och laserskanning det mänskliga ögat vid volymmätning av massaved och timmer.
Den nya mätramen med riggade kameror är ett genombrott för automatisk virkesmätning. Vid sågverken i Värö och i Alvesta ersätter kamerorna och laserskanning det mänskliga ögat vid volymmätning av massaved och timmer. FOTO: ANDERS ANDERSSON
Den varma sommaren leder till svåra angrepp av granbarkborrar. Till våren finns det därför risk för en stor population av insekter. "Det är därför extra viktigt att rensa vindfällen i vinter", säger Ulf Sivberg, inköpare på Vida Skog, då han inspekterar angripna träd hos skogsägaren Bengt Arvidsson.
Den varma sommaren leder till svåra angrepp av granbarkborrar. Till våren finns det därför risk för en stor population av insekter. "Det är därför extra viktigt att rensa vindfällen i vinter", säger Ulf Sivberg, inköpare på Vida Skog, då han inspekterar angripna träd hos skogsägaren Bengt Arvidsson. FOTO: BIRGITTA SENNERDAL
Via EU kunde Sverige få hjälp av andra länders räddningstjänster när bränderna rasar i på olika håll i landet. Italienska vattenbombningsplan hjälper till att släcka och står i beredskap på Örebro flygplats. Polen skickar 44 brandbilar som reser i konvoj från Trelleborg upp till Jämtland.
Via EU kunde Sverige få hjälp av andra länders räddningstjänster när bränderna rasar i på olika håll i landet. Italienska vattenbombningsplan hjälper till att släcka och står i beredskap på Örebro flygplats. Polen skickar 44 brandbilar som reser i konvoj från Trelleborg upp till Jämtland. FOTO: PIA GYLLIN
Byn Tallberg i Ångermanland får sköta eftersläckningen när räddningstjänsten är tvungen att åka på nya brandlarm. Det enda de har att släcka med är vattenkannor, förutom på ett ställe där räddningstjänsten lämnar en stor vattensäck. "Där stod vi med den rykande skogen, inga redskap och inte någon kunskap", säger skogsägaren Lena Johansson.
Byn Tallberg i Ångermanland får sköta eftersläckningen när räddningstjänsten är tvungen att åka på nya brandlarm. Det enda de har att släcka med är vattenkannor, förutom på ett ställe där räddningstjänsten lämnar en stor vattensäck. "Där stod vi med den rykande skogen, inga redskap och inte någon kunskap", säger skogsägaren Lena Johansson. FOTO: ROLF SEGERSTEDT
Cirka 75 000 aspstockar behövs för att göra 30 miljarder tändstickor. Det producerar Swedish Match årligen i den 150-årsjubilerande tändsticksfabriken i Tidaholm, varav 60 procent exporteras utanför Europa. Jonas Nordqvist, platschef vid Tidaholmsfabriken, visar exempel på askar för olika marknader.
Cirka 75 000 aspstockar behövs för att göra 30 miljarder tändstickor. Det producerar Swedish Match årligen i den 150-årsjubilerande tändsticksfabriken i Tidaholm, varav 60 procent exporteras utanför Europa. Jonas Nordqvist, platschef vid Tidaholmsfabriken, visar exempel på askar för olika marknader. FOTO: MATS P. OSTELIUS
Björn Brink försöker hjälpa till att släcka branden i Enskogen i Färila genom att dra slang till brandmännen. Men elden tar överhanden och sprider sig snabbt längs den dalgång där han har produktiv skogsmark. 360 hektar går upp i rök.
Björn Brink försöker hjälpa till att släcka branden i Enskogen i Färila genom att dra slang till brandmännen. Men elden tar överhanden och sprider sig snabbt längs den dalgång där han har produktiv skogsmark. 360 hektar går upp i rök. FOTO: BJÖRN BRINK
Utanför Färila i Gävleborg uppstår brandhärdar på bred front. Michal Langner kom med 139 brandmän från Polen och bekämpar skogsbränder i både Jämtland och Gävleborg. "I Jämtland var det mycket sten, gles skog och små träd. Vi kunde inte nå alla områden med våra fordon. Den bärbara utrustningen var den bästa lösningen", berättar han.
Utanför Färila i Gävleborg uppstår brandhärdar på bred front. Michal Langner kom med 139 brandmän från Polen och bekämpar skogsbränder i både Jämtland och Gävleborg. "I Jämtland var det mycket sten, gles skog och små träd. Vi kunde inte nå alla områden med våra fordon. Den bärbara utrustningen var den bästa lösningen", berättar han. FOTO: TORBJÖRN ESPING
Färilaborna visar sin tacksamhet . Totalt jobbar drygt 500 personer i området med att bekämpa bränder. Till det kommer alla frivilliga krafter.
Färilaborna visar sin tacksamhet . Totalt jobbar drygt 500 personer i området med att bekämpa bränder. Till det kommer alla frivilliga krafter. FOTO: TORBJÖRN ESPING
Rolf Sundell fick nästan 200 hektar skog förstörd av skogsbränder. Skogen bestod av kalhyggen, ungskog och gammal skog. Nu är allt bränt, kalt, sotigt och livlöst. Ett stort ekonomiskt värde har gått förlorat. De statliga brandersättningarna bidrar till att Rolf Sundell kan avverka den brandskadade skogen och transportera ut den.
Rolf Sundell fick nästan 200 hektar skog förstörd av skogsbränder. Skogen bestod av kalhyggen, ungskog och gammal skog. Nu är allt bränt, kalt, sotigt och livlöst. Ett stort ekonomiskt värde har gått förlorat. De statliga brandersättningarna bidrar till att Rolf Sundell kan avverka den brandskadade skogen och transportera ut den. FOTO: GUNNAR ANDERSSON
Efter branden i Trängslet i Dalarna.
Efter branden i Trängslet i Dalarna. FOTO: PETER WIXSTRÖM/IBL