Äntligen enighet – ersättning ska utgå
EU vill sätta av naturtypsklassade skogar – och otroligt nog tycks skogsägare och naturvårdsintressenter vara överens på en punkt: ersättning ska utgå. Det skriver Haidi Andersson.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Jag lyssnar nästan alltid på radio, helst P1 i Sveriges Radio. Lördagsintervjun för ett par veckor sedan var lite extra intressant då temat var skog. Skogsstyrelsens generaldirektör var inbjuden för att prata miljömål och skogens klimatnytta.
I rapporten Levande skogar konstaterar Skogsstyrelsen att de satta miljökvalitetsmålen varken har nåtts eller kommer att nås. Även EUs miljöministrar tycker att det har gått dåligt och har förslag på avsättningar, de anser att tjugo procent av påverkade ekosystem ska återställas. Att sätta av så stora arealer är såklart dyrt, det beräknas att EUs restaureringsförordning kommer att kosta 175 miljarder.
Enligt denna förordning har man tänkt skydda och restaurera så kallade naturtypsklassade skogar. Hur dessa områden ska klassificeras och identifieras vet man idag inte. Från Skogsstyrelsens sida finns kunskap om den formellt skyddade skogen, kunskapen är däremot låg när det gäller frivilligt avsatta områden samt övriga områden.
Det får mig att undra hur det ska genomföras och vad som kan komma istället för den hårt kritiserade, och numera avvecklade, nyckelbiotopsinventeringen. Med tal om stärkt äganderätt från både den förra och nuvarande regering, och vad som föreslagits i den nya skogspropositionen, så borde risken vara liten att återigen får ett så rättsosäkert hanterade. Men man vet aldrig. Regeringen har ju nya internationella åtaganden både när det gäller miljö och kolinlagring att ta hänsyn till. Det kan komma nya sätt att identifiera, nya regler för brukande eller olika restriktioner.
I regeringens budget fanns inget intresse av att lägga sådana summor som skulle krävas på miljö och biologisk mångfald, anslaget har istället minskats. Detta trots att Skogsstyrelsen efterlyst ekonomiska incitament för att bevara och förstärka dem.
Glädjande nog togs frågan upp om ersättning till privatskogsbruket för att inte bruka skogen, det är ju den inkomstkällan en skogsägare har. Otroligt men sant så verkar det finnas något som både skogsägare och naturvårdsintressenter är eniga om: klart att ersättning ska utgå!
Svårigheten blir nog vem som ska betala och hur mycket. Varifrån ska pengarna komma när regeringen inte vill och konsumenterna tycker allt är för dyrt? Jag blev kanske inte så mycket klokare och nöjer mig med att hålla med Herman Sundqvist om att vi faktiskt gör mycket som är bra och att allting alltid kan göras lite bättre.
Haidi Andersson, skogsägare, Växjö