Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
En professor i miljövetenskap visar genom sin forskning att positiva nyheter om miljön inte är intressanta för media. Jag har samma erfarenhet, men det gäller inte bara media och miljön.
I arbetet med länets miljömål för över 20 år sedan kom arbetsgruppen fram till att nedläggning av jordbruk och igenväxning av åkermark var länets enskilt största miljöhot, men det har aldrig någonsin varit en intressant nyhet. Jag frågade då en forskare inom SLU varför vi bara får höra om den lilla procenten miljöproblem som jordbruket står för, då ju forskarvärlden vet att jordbrukets positiva sida är mångdubbelt större? Jag fick veta att det blir så eftersom det bara är problemen som är intressanta. Att det därför sprids en felaktig bild av jordbruket. Det är ointressant.
På senare tid har jag konstaterat att det är fullständigt ointressant för media att mjölk och ost har vetenskapligt konstaterats vara hälsosamma för hjärtat. Hade resultatet varit det motsatta hade vi garanterat sett det i tjocka svarta rubriker. Det kanske också krävs forskning för att förklara hur det kommer sig att den nyheten aldrig blev någon nyhet?
Samma mönster går igen då det gäller kons klimatpåverkan. Att de mest framstående forskarna i världen pekat på alla felaktigheter i synen på kon, det spelar ingen roll då media beskriver frågan – utan då är kon samma gamla problem. Jag skickade för något år sedan en artikel i ämnet till en större tidning, och fick direkt frågor om vilka fakta jag stödde mig på. Jag namngav ett antal forskare, men det räckte inte. Tidningen krävde, och fick också, länkar till deras vetenskapliga artiklar. Desto mer fakta som låg på bordet, ju ointressantare visade sig artikeln vara. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att bevis på kons ofarlighet för klimatet var en ”bra klimatnyhet” och därför en dålig nyhet. Man får en obehaglig känsla av att i valet mellan sanning eller sensation, då är det inte sanningen som får rubrikerna.
För några år sedan sa en forskare inom jordbrukssektorn att det var nästan omöjligt att få några forskaranslag om man inte på något sätt hade för avsikt att ”studera kons problem.” Om det ska mjölkas ännu mer forskningsanslag ur kon, då hoppas jag för miljöns och klimatets skull att det forskas om hur vi ska kunna utveckla jordbruket så att kor och övriga husdjur blir ännu fler.
Det vore väl en bra nyhet, om än den är bra för miljön?
Arne Lindström, lantbrukare, Röbäck