Du fick sex dagars ledighet i år

Du fick sex dagars ledighet i år. Det är vad jag tänker när jag avslutar mjölkningen för sista gången på många månader. Förra året fick du fyra dagar ledigt, och innan dess var det fyra år sedan du fick en enda dag ledigt. 

Sex dagar på ett år, i ett samhälle där majoriteten inte kan tänka sig mindre än sex veckors betald semester utöver ledigt alla helger och röda dagar. Men dessa sex dagar är ingen betald semester, du får betala för att jag som avbytare ska sköta din gård medan du är ledig. Om det finns en avbytare eller liknande tillgänglig vill säga. 

Jag säger detta väl medveten om att leva som lantbrukare är en självvald livsstil snarare än ett yrke, för visst skulle många lantbrukare kunna leva gott på förtjänsten av att sälja gården. I ett förändrat världsläge skulle resterande delen av samhället få svårt att över huvud taget överleva om det inte fanns personer som valde livsstilen av att leva som lantbrukare. 

I ett av våra grannländer, Finland, finns ett system där alla lantbrukare har möjlighet till ett visst antal dagar med avbytare varje år. Något som man kan tycka skulle finnas i Sverige också, speciellt i tider då det talas om en utbredd mental ohälsa hos lantbrukare. Att det är ett stressigt, ofta ensamt och i många fall riskfyllt yrke är allmänt känt. Ett system med subventionerad och tillgänglig avlastning skulle underlätta arbetssituationen. Ett liknande system valde man att avveckla för ungefär 30 år sedan då jordbruksreformen ägde rum. Men med en livsmedelsstrategi som innebär att vi ska öka vår inhemska produktion av livsmedel, och då även vår självförsörjningsgrad, anser jag behöver gå hand i hand med att återinföra en statligt subventionerad avbytartjänst. 

Såklart skulle en sådan investering kosta samhället en del. Men man kan ju också se det som att staten satsar pengar på den verksamheten som faktiskt är viktig, både med tanke på självförsörjning och lantbrukares hälsa. Mental ohälsa är kanske inte den största anledningen till att lantbruk lägger ner, men det är en bidragande faktor. Framför allt kan det vara en viktig anledning till att unga inte vågar satsa eller ge sig in i ett yrkesliv i branschen.

Jag släcker dagsbelysningen och stänger mjölkrumsdörren till en ladugård som jag inte kommer återse på många månader. Jag skriver en lapp till en lantbrukare som inte kommer att få sovmorgon på lika länge. Med en klump i magen undrar jag hur länge den här och andra lantbrukare i samma sits kommer att orka. 

Lantbrukaren i fråga har inte möjlighet att ha en avbytare mer än några dagar varje år. Alla med betalda semesterveckor och ledigt röda dagar kan försäkra sig om att det finns mat på bordet, tack vare att en liten del av vår befolkning väljer en livsstil som innebär arbete sju dagar i veckan, årets alla veckor.

Ida Frankenberg, husdjursagronomstudent