Björn Folkesson: Panik i vetesådden

Just nu råder mer eller mindre panik på många gårdar i södra Sverige, vars sita chans att lyckas med vetesådden infaller i helgen. Men kanske är ett bra vårkorn att föredra framför vattenskadad höstvete? Det skriver råvaruexperten Björn Folkesson i veckans krönika.

Björn Folkesson, råvaruexpert och lantbrukare.
Björn Folkesson, råvaruexpert och lantbrukare. FOTO: ANN LINDÉN

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Vete. EU ligger nu lågt vad gäller export av vete. I fjol vid samma tid hade hela 2 miljoner ton mer exporterats än vad som har skett så här långt i år. Särskilt beslutsfattarna i Frankrike har valt att hellre behålla vetet i lager än att sälja det billigt. Det är förstås ett djärvt vågspel, eftersom att köparländerna vet vilka stora volymer EU har och som faktiskt måste exporteras tids nog.

Beslutet går att förstå och många bönder är i princip i samma sits. Man har vete liggande och vill inte sälja förrän priset går upp. Utöver svag försäljning så är istället importen av majs rekordstor, vilket ytterligare förmörkar vetehimlen.

Att bönder inte vill odla foderkorn för avsalu har varit känt länge och nu börjar det få ett visst genomslag. Produktionen har varit liten länge – allt medan länder som Saudiarabien med flera nordafrikanska länder köper stora kvantiteter. Pris på foderkorn kan avläsas på tyska och franska hemsidor och där syns att skillnaden mellan fodervete och foderkorn har krympt ihop ordentligt.

Däremot håller maltkornet ställningarna som bäst betalda gröda. Det här är en god signal för oss som är odlare, eftersom det just nu råder halvpanik på en massa gårdar i södra Sverige där nu förestående helg kan vara sista chansen att lyckas så vete över huvud taget. Det ska komma ännu mer regn och säkert kommer bönder att ta beslut om att ett bra vårkorn kan var bättre än ett vattenskadat höstvete. Vi genomlider nu det besvärligaste året sedan 2001!

Gödning. Det är nu för sent att köpa billiga kvävgödselmedel. N 27 har stigit till 215 euro per ton. Sambandet mellan pris på vete för skörd 2018 och odlingens gödningskostnad kommer måhända att bli ovanligt ogynnsam för oss odlare. Redan nu går fransk veteodling back enligt kalkyler och så ett stigande gödningspris ovanpå detta.

Än mer intressant blir att följa de ryska gödningsinköpen för man kan gissa att bönderna i öster har gott självförtroende med en rekordskörd bakom sig, som till stor del har berott på stora kvävegivor. Det mönstret kan komma att upprepa sig.

Mjölk. Smörets allra gladaste dagar är över nu. Fonterra sjönk i tisdags och utbjuden volym var större än på länge. Nästan 38 000 ton kom till marknaden och då är det inte konstigt att priserna faller. Om inte Arla höjer mjölkpriset nästa gång så är det ganska förståeligt. Futuremarknaden har fallit rejältpå grunda av stora vinsthemtagningar.

Kött. Jag skriver sällan om slakteriernas avräkningspriser, men nu kan det kanske vara befogat? Det är slaktköer som byggs upp. Det sägs att många har foderbrist och det ska ha ökat slaktanmälningarna. Det finns nu bedömare som tror att nötköttet har sett sin topp och att vi har stillastående eller rent av fallande priser att vänta.

Allt fokus är nu på Sydveriges sista sådagar för höstvete 2017. Det kommer att rulla såekipage så länge det bara går på lördag... Sedan vet alla att det är stopp!