Blir mjölkbönderna politikens förlorare?
Gårdsstödet minskas kraftigt i nya Cap, samtidigt missgynnas mjölk- och nötköttsproducenterna av de nya åtgärder som föreslagits, skriver Lena Johansson i veckans ledare.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Mjölk- och köttproducenter får ofta bära hundhuvudet i klimatdebatten. Men när EU omformar Cap, den gemensamma jordbrukspolitiken, riskerar många av de svenska nöt- och mjölkbönderna att bli utan miljöersättningar.
I EUs nya jordbrukspolitik, som träder i kraft 2023, har extra vikt lagts vid miljö- och klimatåtgärder. En av dem är så kallade eco schemes, en ettårig ersättning som blir en av de största i Cap-budgeten, men som många svenska mjölkbönder riskerar att bli utan för att de inte passar in i EUs mall.
Gårdsstödet minskas kraftigt i nya Cap, samtidigt missgynnar de eco schemes-åtgärder som hittills föreslagits mjölk- och nötköttsproduktionen, men även skogs- och mellanbygder. EUs grundförslag gynnar i stället i huvudsak slättbygder och spannmålsgårdar.
Men det som också är nytt i EUs jordbrukpolitik är att de enskilda medlemsländerna har fått mycket större flexibilitet att anpassa politiken utifrån sina nationella behov. Det finns en ganska stor möjlighet att välja vilka arealer som ska få omfördelningsstöd och var gränserna ska gå.
Trots det har Jordbruksverket ännu inte föreslagit särskilt många nationella anpassningar. I början av september ska verkets förslag om hur stöden ska omfördelas vara klart.
Det är viktigt att Sverige får en jordbrukspolitik som stöder den nationella livsmedelsstrategins grundprincip - att livsmedelsproduktionen i landet ska öka. I dag försvinner de svenska mjölkgårdarna i rask takt. Om den utvecklingen ska kunna vändas måste lönsamheten öka och då måste det finnas ersättningar som gör att korna blir kvar även i slättbygderna.
Förra landsbygdsministern Jennie Nilsson lovade visserligen att regeringen skulle lyssna på de gröna näringarna vid utformningen av de nya miljö- och klimatersättningarna. Men det är högst oklart vad hennes löfte är värt nu.
Kon decimeras ofta till en klimatbov, men det tål inte att sägas tillräckligt många gånger: Mjölken är motorn i det svenska lantbruket och betande djur håller landskapet öppet och krävs för att bevara den biologiska mångfalden. Något som borde vara viktigt i en jordbrukspolitik med miljö- och klimatfokus.