Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 3 mars

Positivt för hela landet när mjölken går bra

Antalet mjölkkor ökar i Sverige, vilket är bra för hela landet. Mjölken är nämligen något av en motor för hela landsbygden, skriver Lena Johansson.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Antalet mjölkkor ökar i Sverige, men mjölkbönderna blir färre, skriver Lena Johansson,
Antalet mjölkkor ökar i Sverige, men mjölkbönderna blir färre, skriver Lena Johansson,

Trenden har vänt. Efter att antalet mjölkkor och även mängden invägd mjölk i Sverige har minskat stadigt under 2010-talet har de senaste två åren bjudit på en ökning. Under förra året fick Sverige 3000 fler mjölkkor och mängden invägd mjölk ökade med 2,5 procent jämfört med 2019. Det visar färsk statistik från Jordbruksverket.

Att mjölkproduktionen ökar är glädjande, inte bara för lantbruket. Mjölken är nämligen något av landsbygdens motor och ger indirekt sysselsättning åt många fler, till exempel tankbilschaufförer, mejeriarbetare och veterinärer. Och eftersom Sveriges självförsörjningsgrad ännu bara är 70 procent, finns det utrymme för ytterligare ökning.

Däremot är det oroande att antalet mjölkbönder i Sverige har halverats under 2010-talet. Och där har också nedgången fortsatt även under de två senaste åren. Från 3 174 gårdar 2019 till 3 025 förra året. En del av minskningen kan förklaras med ett generationsskifte, medan en annan förklaring förstås är den vikande lönsamheten. Det är också den som tvingar många av dem som fortsätter som mjölkbönder att utöka både sina besättningar och höja avkastningen. Och får unga, nystartade lantbrukare att välja bort mjölkproduktionen.

Mjölken går också igenom fler prövningar. Från att för ungefär en generation sedan ha betraktats som ett livselixir har den under de senaste årens klimatdebatt varit hårt ansatt i vissa grupper. Den svenska konsumtionen av dryckesmjölk har också minskat kraftigt de senaste 40 åren. Försäljningen sjönk med nästan 60 procent, från 160 liter per person 1980 till 68 liter 2019. Däremot äter och dricker vi nu större mängder förädlade mejeriprodukter än för 40 år sedan, från 14 kilo till 19 kilo per person.

Mjölkpriset sätts i dag i hög grad på en global marknad, och där har svenska bönder svårt att konkurrera på grund av höga produktionskostnader. God djuromsorg och bra djurhälsa ger inte automatiskt ett högre avräkningspris.

Det är förvisso marknaden som avgör priset. Men nog känns det märkligt med en marknad som är beredd att betala mer än dubbelt så mycket för en liter kolsyrat vatten som för en liter mjölk?

LÄS MER: Mjölken får alltid ta smällen vid besparingarLÄS MER: ”Det är trots allt vi konsumenter som har makten”

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen